Förbjud brytningen av torv från och med år 2023, och återställ marker där det bedrivits brytning av torv till livskraftiga våtmarker direkt. Det är de två kraven som kampanjen Återställ Våtmarker ställer på den svenska regeringen.

Kampanjen inleddes vid årsskiftet och gjorde en rad uppmärksammade aktioner med start den 28 mars där aktivister blockerade motorvägar i Stockholmsområdet. Den 23 maj påbörjades den andra omgången av aktioner, som pågår i tre veckor över FN:s miljökonferens Stockholm +50 den 2–3 juni.

Återställ Våtmarker är en del av ett internationellt nätverk som består av länder som Storbritannien, USA, Kanada, Australien, Frankrike, Italien, Österrike, Schweiz och Norge. Samtliga kampanjer driver tydliga krav som bättre isolerade bostäder eller skydd för urskogar, för att både sätta press på regeringar att agera på klimatkrisen och påvisa hur otillräcklig responsen på den har varit hittills. Metoden är fredligt civilt motstånd i form av att exempelvis blockera vägar eller fossil infrastruktur för att skapa stor samhällsstörning och medial uppmärksamhet.

Att återställa våtmarker är viktigt av flera skäl, enligt Helen Wahlgren från Återställ Våtmarker.

– Vi vet att vi måste fasa ut fossila bränslen. Enligt WWF och forskare från Uppsala universitet måste Sverige minska sina koldioxidutsläpp med 21 procent per år för att leva upp till sina åtaganden i Parisavtalet. Men faktum är att det inte ens är tillräckligt att fasa ut allt fossilt. Vi behöver också restaurera natur och återskapa kolsänkor för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Så illa är det nu.

FN:s klimatpanel IPCC lyfter fram i sin senaste rapport att skydd och restaurering av naturliga ekosystem är helt nödvändigt som kolsänka för att minska halterna av koldioxid i atmosfären. SVT:s Uppdrag granskning fick ett stort genomslag i oktober förra året med programmet ”Klimatbomben” om hur brytningen av torv släpper ut lika mycket växthusgaser som biltrafiken i Sverige och hur mycket koldioxid som skulle kunna bindas i jorden om fler våtmarker återställdes.

Enligt Återställ Våtmarker är våtmarker betydligt mer effektiva kolsänkor än skogar. Att återställa dem skulle motsvara 25 procent av Sveriges koldioxidutsläpp och kosta relativt lite. Helen Wahlgren säger att många i Sverige inte vet hur livsviktiga våtmarker är och hur stor yta som gått förlorad. I vissa delar av landet handlar det om 90 procent av våtmarkerna.

– Givetvis går det inte att återställa allt, men mycket. Samtliga partier har sagt att det är viktigt, men bara 4 promille har återställts av vad som skulle gå. Det är skandal att de å ena sidan säger att det är så viktigt, och de å andra sidan inte gör något, säger Helen Wahlgren.