Den traditionella komposten har på senare år fått konkurrens av den japanska metoden för att fermentera avfall som kallas för bokashi. Men vad är egentligen bäst ur klimathänseende?
För att försöka ta reda på det har vi tagit hjälp av Anna Mårtensson, professor vid SLU som driver forskningsprojektet “Bokashi miljövänligt eller ej”, och Evgheni Ermolaev, teknisk utredare på Stockholm Vatten och Avfall.
Låt oss först reda ut vad som skiljer de olika metoderna åt.
Kompost
Att kompostera innebär att organiskt material bryts ner med hjälp av mikroorganismer. För att processen ska fungera krävs också syretillförsel, syret behövs för att mikroorganismerna ska kunna andas och arbeta. För att det ska fungera så bra och effektivt som möjligt så behövs det också en balans mellan olika ämnen, framförallt kol och kväve, lagom mycket fukt och en temperatur på mellan +10 och +60 grader.
Man skiljer vanligtvis på varmkompost och kallkompost (även kallad trädgårdskompost). En varmkompost är isolerad mot kyla vilket gör att man kan kompostera även när det är kallt ute. Själva komposteringsprocessen går också snabbare, runt sex månader istället för upp till ett år.
Bokashi
Bokashi går ut på att man blandar organiskt avfall med mikroorganismer (jäster och bakterier) som sedan får fermentera i rumstemperatur i två-tre veckor. Det här är till skillnad från komposteringen en helt syrefri process. När det är klart tappar man ut vätska som kan användas som gödningsmedel. Själva avfallet kan blandas med jord och grävas ner i ett trädgårdsland, precis som med kompost.
Olika åsikter
I ett inslag i programmet Odla med P1 för två år sedan hävdade Anna Mårtensson att bokashi inte är mer miljövänligt än kompost. Detta eftersom bokashin släpper ut metangas under fermenteringen, en växthusgas som är mycket kraftigare än koldioxid (men som också bryts ner snabbare). I en kompost är problemet att det läcker ut kväve, men det kan också bildas metangas, i synnerhet om komposten är blöt, säger Evgeni Ermolaev i en intervju med forskning.se. Även för hög temeperatur, för mycket avfall på kort tid och att röra runt i avfallet kontinuerligt kan göra att utsläppen ökar.
Enligt Evgeni Ermolaev släpper en vanlig hemkompost i genomsnitt ifrån sig tre kilo koldioxidekvivalenter per person och år medan en bokashi bara släpper ifrån sig 86 gram. Detta eftersom fermenteringen är en mycket snabbare process än att kompostera. Samtidigt säger han att det kan bli mycket mer om man låter bokashin stå under vintern och inte tar hand om den förrän till våren.
Anna Mårtensson menar däremot att utsläppen mellan bokashin och komposten skulle kunna jämna ut sig om kvävet ”sticker iväg” när man lägger bokashin i marken och avfallet får möjlighet att reagera med syre. Hon menar också att det är svårt att säga hur mycket metangas som verkligen släpps ut under fermenteringen.
– Vad jag främst vänder mig mot när det gäller bokashi är ju marknadsföringen, särskilt då användandet av de sk effektiva mikroorganismerna. Det saknas belägg för hur bra detta är, säger hon till LFT.
Mer forskning
Sammanfattningsvis verkar det behövas mer forskning för att med säkerhet kunna säga vad som är mest miljövänligt.
– Väldigt litet studier finns publicerade i vetenskapligt granskade tidskrifter tyvärr, särskilt då det gäller bokashi, säger Anna Mårtensson och tillägger:
– Båda sätten är ju på sitt sätt vettiga, näringen i de organiska delarna av vårt avfall återförs.
Evgheni Ermolaev menar också att kompost, ur ett globalt perspektiv, är en miljöhjälte. Komposten minskar till exempel utsläppen 16 gånger jämfört med deponi, som fortfarande är vanligt i många länder. I Sverige menar han dock att det kan vara bättre att låta komposten bli biogas eftersom man då tar tillvara på energin som bildas vid nedbrytningen. Men är man hobbyodlare kan det ändå finnas en poäng med hemkompost eftersom man till exempel slipper att köpa trädgårdsjord som innehåller torv.
Slutsatsen blir alltså att både bokashi och en välskött kompost är bra, men vad som är bäst? Därom tvista de lärde.
Så anlägger du en hållbar kompost
Välj ut en plats som är ganska skuggig så komposten inte torkar ut.
Använd gärna spillvirke när du bygger komposten. Sätt stolpar i hörnen och spika fast brädor mellan stolparna med några centimeters mellanrum.
Varva olika material, du kan till exempel lägga kväverikt material som färskt gräs och blast i ett lager och sedan visset kolrikt material som löv, torkat gräs och halm och därefter kaffesump och andra matrester (i tätbebyggda områden rekommenderas oftast att man har tätslutande behållare om man ska kompostera köksavfall för att undvika lukt och skadedjur).
Se till att komposten är fuktig, men inte för blöt! En blöt kompost ger högre utsläpp av metan.
Vänd på komposten ibland, men rör inte runt i onödan.
Undvik att slänga alltför mycket avfall i komposten under kort tid.
Så gör du bokashi
Det finns speciella hinkar som kan köpas till bokashi, men det går egentligen bra med vilken hink som helst.
Släng allt matavfall i hinken och häll på bokashiströ som brukar bestå av vetekli som har ympats med mikrober. Använd 1-2 matskedar strö per lite matavfall.
I specialdesignade bokashihinkar finns det en kran där man kan tappa ur vätskan. Använder du istället vanliga hinkar kan du varva matavfallet med tidningspapper som suger upp vätskan. Det är nämligen viktigt att det är torrt för att processen ska fungera.
Pressa samman innehållet för att få bort så mycket luft som möjligt och var noga med att stänga locket.
När hinken är full ska den stå och efterjäsa i några veckor, ju varmare desto bättre (men inte över 40 grader).
När bokashikomposten är färdig kan du gräva ner den i trädgårdslandet precis som med vanlig kompost.
