– Samtalen sker med personer som på olika sätt tagit saker i sina egna händer för att skapa hållbara lösningar på ett lokalt plan. Bland annat är det personer i Svenskfinland, i Sverige, Norge, Tyskland, Storbritannien, Spanien och USA, säger Maria Ehrnström-Fuentes.

Hon arbetar på Institutionen för företagsledning och organisation i Vasa i Österbotten och bor några kilometer utanför staden.

Som forskare har hon tidigare studerat den globala skogsindustrin, och hur företag agerar gentemot lokalsamhället på nya orter. En forskning där hon lyssnade mycket på dem som drabbats, och lät dem berätta.

– Många drabbas av skogsindustrin och det är tungt att följa hur deras berättelser inte tas i beaktande när beslut om nya cellulosafabriker fattas. Jag fick ta del av så många berättelser om hur människors värld förstörts i Latinamerika. Deras berättelser berör och visar hur allvarlig situationen är och jag har tänkt jättemycket på den väldigt djupa sorg jag känt inför att dessa berättelser inte når ut till allmänheten.

Hennes sätt att bidra som en motkraft har varit att sprida de berättelser hon får höra.

– Min forskningsmetodik är storytelling och jag vill synliggöra det som inte syns i ekonomiska teorier.

Lokal livskraft

I sin forskning i dag tittar Maria Ehrnström-Fuentes på hur ett ”nerväxt” samhälle tar form genom en personlig omställning, där organiseringen sker tillsammans med landskapet människor är en del av och där fokus ligger på lokal livskraft istället för företags vinstmaximering. Det handlar också om regenerativ organisering på gräsrotsnivå och alternativa ekonomier.
Det är i kontakt med sådana omställare som intervjuer kommit till.
Hon började intervjua lokalt i Svenskfinland – området som innefattar Österbotten och sträcker sig ner mot Åbo och Helsingfors.

– Jag ville från början göra en omställningskarta över Svenskfinland, så 2017 gjorde jag sex intervjuer. 2018 pratade jag också med personer i södra Finland – personer som hoppat av ekorrhjulet – det var tio intervjuer till. Materialet ska användas i min forskning, men där blir det ofta inlåst och läses bara av en liten krets. Jag vill sprida berättelserna bredare.

Poddar blir forskning

Så det är här podden ”Världar i omställning” blivit till. Avsnitten innehåller samma intervjuer som ska ingå i hennes forskning, men som poddar kan de spridas mycket mer.

Det första avsnittet, med grundaren av Transition network, Rob Hopkins, publicerades i september 2018 och Maria Ehrström-Fuentes insåg snart att Svenskfinland är ett litet område.

– Jag ville ta in röster från hela världen, om hur människors arbete påverkar naturen.

Bland de 54 avsnitt som hittills släppts finns personer från Finland, Sverige och Norge, men också från övriga Europa och världen. Intervjuerna är oftast på svenska eller på engelska.

Vilka personer har du valt att samtala med och varför?
– Fokus ligger på människor som gör något konkret tillsammans med landskapet och andra levande varelser för att bygga en mer hållbar värld. Jag har varit speciellt intresserad av människor som upplevt en konkret förändring i hur de själva ser på världen och förändrat sitt liv. Det handlar om  personer som sagt upp sig från lönearbete och valt att jobba med en mycket lägre inkomst för att förbättra sin egen och planetens livsförutsättningar. På ett personligt plan sker en förändring i både personernas världsbild och deras självbild.

En ny grön våg

Maria Ehrnström-Fuentes pratar också med många bönder som som bytt från konventionella jordbruksmetoder till regenerativa sådana.

– Det är ekonomi som driver många lantbrukare, men det finns en stor grupp som tänker bredare och vars fokus ligger på att skapa ett mer livskraftigt landskap för både människor och allt annat levande som hör hemma där.
Många av de här berättelserna följer en ny grön våg, som inte bara handlar om att flytta från stad till land utan också om att bidra till ett systemskifte bort från det tillväxtbaserade konsumtionssamhället till ett liv mer rotat i den plats man bor på.

– De går från att se världen ”där ute” som något abstrakt som de inte kan påverka värst mycket, till att inse att mycket av det de tagit för självklart i den världen inte längre håller. Den insikten får dem att söka lösningar som de själva kan vara delaktiga i.

Som exempel tar Maria Ehrnström Fuentes flera personer som sagt upp sig från lönearbeten för att jobba med att producera lokal mat på ett regenerativt sätt eller i skogsträdgårdar efter att de insett att deras tidigare arbete var ett del av problemet.

Andra odlare i Australien och i Argentinas Patagonien berättar om hur torka fått dem att gynna jordens hälsa.

– De har gått från att ta för givet att man ska plöja och harva till att inse hur viktigt det är att ha djur som betar gräs på ett planerat sätt. De talar alla om hur insikterna i hur djur kan skapa livskraftiga gräsängar helt ändrat på hur de ser på ekologi och människans förhållande till landskapet.

Gemensamt för dem är att det är hoppingivande samtal istället för ”förlamande”.

– Alla visar att det går att ändra på människans förhållande till naturen på ett sätt som leder till mer livskraftiga sätt att leva och mer resilienta lokalsamhällen. Varje avsnitt handlar om något nytt och jag har lärt mig så mycket om hur personer på olika håll i världen skapar livskraftiga lokala ekonomier som tar hänsyn till både människors, djurens och växtlighetens välmående.

Odlar runt sitt hus

Alla intervjuade har hon hittat genom att låta de hon samtalar med tipsa om andra intressanta personer.

– Forskningen är spretig, för att förstå gräsrotsrörelser bör man följa deras nätverk. Vägen är inte rak utn förändras. Samtalen handlar om vägen in i omställningen och hur någon hamnade där. Det handlar om de personliga drivkrafterna bakom hållbar förändring. Det är den röda tråden.

Har du själv ställt om?
– Jag har inte hoppat av ännu. Jag gör mer nytta som forskare nu. Men som flera andra bär jg en inre frågeställning om hur vi kan göra mest nytta. Än så länge tar jag vara på det som människor berättar och sprider dem i min forskning i mina kurser.

Men hon odlar på ett par hundra kvadratmeter runt huset i Vasa.

– Odlingsytan blir större för varje år. Familjen är ganska självförsörjande på grönsaker sommartid och har äpplen. Det är tre kilometer in till centrum härifrån och två kilometer ut till landet. Jag vill kunna cykla överallt. Skulle vi flytta ut på landet skulle barnen få långt till allting.

/

Fakta: ”Världar i omställning”

Innehåller berättelser om personer som inte bara drömmer om att göra något utan som också gör något. Materialet kommer även att användas i forskning inom Maria Ehrnström-Fuentes projekt Organisering från gräsrötterma – territoriala rörelser och deras roll i skapandet av en hållbar framtid.  Podden finns på varldariomstallning.fi. Så här beskriver hon några av de hon intervjuat:

Kristen Krash i Ecuador talar om hur hon anlagt en sorts lokalt anpassad skogsträdgård i regnskogsförhållanden som ger lokalbefolkningen både arbete och en mycket mer välfungerande ekologi än de kor som man under tidigare decennier försökt att introducera i detta klimat som inte alls passar för kor. I Uruguay talar Magdalena Urioste om hur korna på hennes gård regenererat gräslandskapet och gett mer livskraft i hennes byasamhälle.

Rebecca Hoskings i sydvästra England talar väldigt filosofiskt om jordbruk om hur det är att vara kvinnlig bonde med udda idéer i konservativa bondekretsar i England. Hennes berättelse om hur hennes relation till fåren på gården växte fram berörde mig djupt.

Åsa Vilhemsson och Anders Assis bor på Haskens i Sillerbo i Hälsingland. Här driver de en gård enligt regenerativa principer. Utöver den egna gården jobbar Åsa som folkhögskolelärare och Anders förvaltar ett lokalmuseum. Deras resa in i det regenerativa har gått genom det gemensamma intresset för historia och arkeologi. Berättelser om hur bondgårdar fungerade förr i tiden är något som alltid fascinerat och fått dem att själva bli intresserade av lantbruk. Men det var först när de kom i kontakt med Allan Savorys läror om holistic management som de började förstå hur allting hänger ihop.

Rob Hopkins berättar om begreppet omställning, både om både hur idén för omställningsnätverket uppstod och spred sig, hur man leder och motiverar människor i ett sådant nätverk och om utmaningarna när många aktörer samverkar för förändring.

Ett annat samtal handlar om Tor Lennart Tuorda,
same och fotograf i Randijaur fyra mil väster om Jokkmokk, i närheten av Gallók. Han har länge dokumenterat den naturförödelse som det svenska skogsbruket för med sig i hans hemtrakter. När det brittiska mineralprospekteringsbolaget Beowolf Mining gavs undersökningstillstånd nära hans hemby var han först med att reagera. I över tio år har han nu varit med och lett motståndet mot järnmalmsgruvan.