Dumpningen av bottenslam i Öresund har försvarats med att den bara ger en obetydlig påverkan på havsmiljön. Men flera danska experter dömer nu ut miljökonsekvensbeskrivningen inför projektet Lynetteholm, som bygger på en 40 år gammal, amerikansk studie, rapporterar DR.
– Antagandena i miljökonsekvensbeskrivningen håller inte. Det är en misstolkning av den amerikanska studien, säger Jacob Carstensen, professor vid institutet för ekovetenskap vid Århus universitet till public servicekanalen.
Den amerikanska forskningsartikel från 1981 som använts i miljökonsekvensbeskrivningen inför anläggandet av den konstgjorda halvön Lynetteholm i Köpenhamn baseras på studier av muddring i en räcka amerikanska flodmynningar.
"Förstår inte"
DR har sökt upp forskarparet bakom artikeln, Fred och Anne Lee, som båda ställer sig frågande till att deras studie använts i ett helt annat sammanhang. I parets studie handlade det inte om förenat bottenslam från hamnar, påpekar Fred Lee.
– Vi förstår inte hur organisationen bakom det här projektet har använt våra data för att komma fram till slutsatsen att det inte blir någon betydande miljöpåverkan, säger Fred Lee till DR.
Algblomning och syrebrist
Den amerikanska studien handlar om näringsämnens påverkan. I det bottenslam som grävts upp utanför Köpenhamn finns stora mängder näringsämnen, bland annat kväve och fosfor, vilket bekymrar havsmiljöexperterna.
Om dessa ämnen upplöses i vattnet kan konsekvensen bland annat bli algblomningar och syrebrist, påtalar professor Stiig Markager vid Århus universitet. Han menar att det kan bli en negativ spiral, där vattnet blir mer och mer oklart, vilket gör förhållandena sämre för ålgräs och fisk på havsbotten.
Det danska transportministeriet säger att det är byggherren, det kommunalt och statligt ägda bolaget By&Havn, som är ansvarigt för miljökonsekvensbeskrivningen. By&Havn å sin sida säger att det yttersta ansvaret vilar på myndigheterna, som har godkänt den.
Muddermassor från havsbotten utanför Köpenhamn dumpades under januari till mars i Öresund nära den dansksvenska gränsen, men har tagit en planerad paus under sommarhalvåret. Efter omfattande kritik, bland annat från den svenska regeringen, görs nu en snabbutredning av alternativ till dumpningen.
Fakta: Lynetteholm
Lynetteholm ska bli en helt ny stadsdel i Köpenhamn som byggs på jordmassor som deponeras på havsbotten.
Den 2,8 kvadratkilometer stora halvön ska rymma cirka 35 000 invånare och lika många arbetsplatser.
Tanken är att Lynetteholm tillsammans med den befintliga stadsdelen Nordhavn ska säkra Köpenhamn mot framtida stormfloder från nordost.
Ett symboliskt första spadtag togs den 17 januari i år. De muddermassor som togs upp från januari till mars dumpades i Kögebukten söder om Öresundsbron, inte långt från den dansksvenska gränsen. Sedan togs en planerad paus inför sommarhalvåret och det var då som den danska transportministern aviserade att alternativ till dumpning i Kögebukten ska snabbutredas.
Från och med 2035 kan den konstgjorda halvön börja bebyggas med hus och ungefär 2070 ska den nya stadsdelen stå helt färdig.
TT
