Den danska kommunen Hjoerring bjuder in företag och invånare att delta i vad de kallar “den stora klimatresan”. Ett försök att få ned kommunens utsläpp med 33 procent – på åtta år.

– I vår kommun har vi beslutat att vi förutom tekniska lösningar också ska arbeta med beteende, säger Martin Berg Nielsen, teamledare energi och mobilitet i Hjoerrings kommun.

I månader har kommunen fört samtal med näringsliv och invånare om vad de kan göra. I sommar ska kommunen presentera resultatet – sin klimatplan. I planen kommer bland annat att ingå att kommunen ska bruka gamla material istället för nya när de bygger nytt och att kommunens 400 elbilar ska bli fossilfria.

Lantbruket en utmaning

Hjoerring är en lantbrukskommun och två tredjedelar av utsläppen i kommunen kommer från lantbruket. Den största utmaningen är på lantbruksområdet, säger Martin Berg Nielsen.

– Det är en stor omställning på lantbruksområdet som ska ske. Vi har många grisar och kor. Vi försöker ändra sättet vi har dem på.

Kommunen har inlett ett samarbete med lantbruksföreningar och universitet som utvecklar nya foder som gör att djuren släpper ut mindre metan och försöker dra nytta av djurens avföring. I Hjoerring finns sju biogasanläggningar som producerar biogas.

– Vi utökar produktionen av biogas och producerar mer grön gas. Vi ser det som en möjlighet för näringslivet att göra omställningen och få en konkurrensfördel. På biogas är vi först och störst, säger Martin Berg Nielsen.

Övergripande klimatplan saknas

Alla danska kommuner utom tre genomgår nu en liknande klimatresa. De har ett svårt arbete framför sig. Det är osannolikt att Danmark kommer uppnå sitt utsläppsmål, skriver det danska klimatrådet i en rapport över den danska regeringens framsteg på klimatområdet.

Huvudanledningen? Det saknas en plan för hur det ska gå till. Nu försöker kommunerna ta fram klimatplaner på lokal nivå. 20 danska kommuner implementerar redan sin klimatplan, 44 är nästan färdiga med sina planer och 31 ska lämna in dem nästa sommar.

– Den stora klimatresan i Hjoerring är ett sätt att integrera eller diskutera klimatförändringar med medborgarna. Vi är väldigt inspirerade av det och försöker få andra kommuner att ta efter, säger Tue Damsø, konsult på den gröna oberoende tankesmedjan Concito och projektledare för DK2020, ett projekt som ska hjälpa alla danska kommuner för att utveckla klimatplaner för att mildra och anpassa sig effekterna av klimatförändringarna.

På nationell nivå har politikerna länge diskuterat att införa en koldioxidskatt. Kommunerna har inte samma möjligheter till tvingande åtgärder så en viktig del handlar om att få med sig medborgarna, säger Tue Damsø.

– Du kan helt enkelt inte skapa ett politiskt ramverk och sedan förvänta dig att folk ska anpassa sig till det. Jag tror att kommuner har en nyckelroll i att hjälpa denna förändring lokalt.

"Muskel" som kan skapa förändring

I Danmark är många kommuner stora konsumenter, de har många fordon, köper in mycket byggmaterial och de flesta kommuner äger bolag som levererar vatten, värme och gas och har därmed stort inflytande över till exempel hur värme produceras.

– De kan använda det som en muskel för att skapa förändring på marknaden, säger Tue Damsø.

Kommunerna arbetar till exempel med att sluta använda fossila bränslen för uppvärmning, utöka antalet laddningsstationer för elbilar, se till att mer återvinns och återanvänds både i hushåll och företag, införa klimatundervisning i skolorna och ställa om jordbruket till mer växtbaserat.

– Ett av de områden som många kommuner tycker är utmanande är jordbruket. Jordbruket är en av de viktigaste arbetsgivarna i stora delar av Danmarks landsbygd. Så om du ändrar det kommer det att förändra större delen av Västdanmark. Hur kommer skattebasen att se ut? Kommer det att bli ett hållbart lokalsamhälle?

Det saknas nationella riktlinjer och planer för vad som ska hända med danskt jordbruk, säger Tue Damsø. Hur kommunerna klimatanpassar kan komma att påverka vilka som har möjlighet att bo kvar.

– Anpassning är verkligen ett enormt åtagande som kommer att väsentligt förändra samhällets sammansättning. Om vi har ambitioner för hur vi vill att samhället ska vara i termer av välfärd, då måste vi integrera dessa agendor i hur vi hanterar klimatförändringarna.