Det är i en studie vid Stockholms universitet som 5 000 fiktiva jobbansökningar skickats ut – där de sökandes kvalifikationer vari identiska, sånär som på namn som är kopplade till kön och till etnisk bakgrund.
Studien har bara tittat på det första steget i processen – i vilken omfattning de sökande fått ett svar från rekryteraren – och konstaterar både manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar personer med utländsk klingande namn.

­­– Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framförallt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken, säger Anni Erlandsson, doktor i sociologi vid  Institutet för social forskning.

I studien fick män med utländskt klingande namn ”betydligt färre svar” på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn.
Resultatet bekräftar det man sett i andra studier tidigare – att bland personer med utländskt klingande namn diskrimineras män mer än kvinnor.

Rekryterarens kön spelar in

En ny slutsats gäller att rekryterarnas kön är kopplat till diskriminering – framför allt i mansdominerade respektive högkvalificerade yrken.

– Det kan ha att göra med förutsättningarna inom de enskilda yrkena, yrkeskontexten spelar sannolikt roll här. Exempelvis vad det finns för normer kring ett yrkes könstillhörighet, eller hur könssammansättningen, inklusive andel kvinnliga och manliga rekryterare, ser ut i yrket och på den specifika arbetsplatsen. Även utbudet och efterfrågan av arbetskraft inom yrket kan spela roll. Får du många kvalificerade jobbansökningar har du mer utrymme att diskriminera, säger Anni Erlandsson.

Nu återstår att fortsätta studera varför diskrimineringen uppstår, om den är koncentrerad till vissa  yrken.