Regeringen kommer i dag med förslag på hur flyktingmottagandet ska fördelas jämnare över landet än under flyktingströmmen 2015. Migrationsverket ska också uppdatera prognosen för hur många som kan tänkas komma hit från Ukraina.
Regeringen har tidigare flaggat för att ett lagförslag ska tas fram som ska bidra till att ansvaret för mottagandet delas av fler kommuner än förra gången.
Migrationsverket har redan fått ett nytt uppdrag om jämnare anskaffning av boenden i hela landet.
– Vi ska inte tillbaka till 2015 då en del kommuner tog ett mycket stort ansvar för mottagandet, och andra kommuner inte tog ett ansvar, sade integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) på en pressträff förra veckan.
Lagstiftning
Han sade att regeringen inom kort kommer med en ny lagstiftning. Den ska göra det möjligt för Migrationsverket att anvisa en kommun som ska ordna boende för personer som omfattas av massflyktsdirektivet. Ambitionen är att den ska kunna träda i kraft nu till sommaren.
De som kommer från Ukraina får, enligt EU:s massflyktsdirektiv, mer eller mindre automatiskt uppehålls- och arbetstillstånd direkt i ett år. Det kan sedan förlängas med två år.
Hittills har över 30 000 personer som kommer från Ukraina registrerat sig med massflyktsdirektivet som grund eller sökt asyl. Omkring 6 000 har sökt asyl.
Siffror tonas ner
De bedömningar som Migrationsverket hittills har lämnat innebär ett huvudscenario om att uppemot 76 000 personer väntas söka skydd i Sverige från kriget före den 1 juli.
Utvecklingen tyder på att det kan bli något fler, förutsatt att trenden håller i sig. Det högsta scenario som Migrationsverket angav om 212 000 personer i början av mars har sedan dess tonats ner av myndigheten.