Sociala medier tar en allt större plats som politisk plattform i Sverige. Men enligt en ny undersökning litar få på det som sprids där. ”Många går till det som är bekant och tryggt i turbulenta tider. Men vi ska passa oss för att demonisera sociala medier, säger Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet.
Gammal är äldst. Så gäller också när det kommer till vilka plattformar svensken använder för att ta del av politiskt innehåll, enligt en ny rapport från Internetstiftelsen där svenskars förhållande till politik på internet har undersökts.
Tv, tidningar och radio – i den ordningen kommer svenskens vanligaste val när det kommer till att ta till sig politiskt innehåll. Det är också i den fallande ordningen som majoriteten anser att plattformarna är viktiga som källor för politisk information och budskap. Samma sak när det kommer till förtroende för att det som finns på plattformarna är pålitligt. Tv i topp följt av tidningar och radio.
– Det förvånar mig inte. I en tid av pandemi, katastrofer och krig går många till det som de känner till sedan tidigare, säger Simon Lindgren som forskar om politik och sociala medier.
En ny vardag
Men Internetstiftelsens rapport visar också tydligt att det finns en verklighet för den breda massan och en annan för förstagångsväljare. För dem som gör valdebut i höst är Instagram den vanligaste plattformen att ta del av politiska budskap. Men även om appen är populär innebär det inte att förtroendet för innehållet på den är högt. 60 procent av förstagångsväljarna anser att ingen eller bara en liten del av informationen på Instagram är pålitlig. Jämförelsevis är samma siffra för tv fyra procent och kvällstidningar 25 procent bland förstagångsväljarna.
– Å ena sidan är det rimligt. Traditionella medier har andra rutiner vad gäller yrkesetik och källkritik. Men å andra sidan kan det vara farligt, att man per automatik stämplar vissa plattformar som pålitliga. Om en felaktig uppgift förekommer i gammelmedia är det vanligare att man tror på den, säger Simon Lindgren.
Det är enligt rapporten endast ett fåtal procent, i alla åldrar, som litar fullt ut på det innehåll som förekommer på social medier.
Sociala medier generellt är ett område som tar allt större plats i den politiska vardagen ju längre ned i åldrarna man går. 44 procent av 00-talisterna tar på daglig basis del av politisk information på sociala medier, den vanligaste kategorin för gruppen, långt före exempelvis tv där endast 19 procent dagligen tar del av politiskt innehåll. Motsvarande siffror för en 70-talist är 28 procent sociala medier och 52 procent tv. För en 40-talist är siffrorna 21 procent sociala medier och 78 procent tv.
– Det förvånar mig inte. Det är olika generationer som vuxit upp med olika medievanor. Det är viktigt att komma ihåg att internet för en 70-talist är något annat än för en 00-talist, det finns ett helt annat förhållningssätt till det digitala, säger Simon Lindgren.
Oro för utländsk påverkan
I rapporten framgår också att väldigt många svenskar är oroliga för att utländsk stater ska använda internet för att påverka valutgången i höst.
72 procent av de svarande är oroliga för att valet kommer att påverkas av någon utländsk stat. Undersökningen genomfördes dessutom före Rysslands invasion av Ukraina och det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa.
– Jag tror inte att den farhågan är ogrundad. Men propaganda i sig är ju inte nytt. Det finns studier som visar att det förekommer koordinerade påverkansförsök. Däremot behöver vi skilja på om det förekommer attacker och om de faktiskt har effekt. Det är vi fysiska och tänkande varelser av kött och blod som lägger våra röster trots allt, säger Simon Lindgren.
