Rapporten visar att skogsekosystemen inte kan möta kraven på biologisk mångfald samt behovet av klimatanpassning, så som de sköts idag.

Föreningen förespråkar att trakthyggesbruket måste ersättas av ett naturnära skogsbruk anpassat efter förutsättningarna på varje plats. Skogarnas struktur och funktioner varierar så mycket att ett sätt att sköta dem inte kan användas överallt.

Efter att trakthyggesbruk varit det dominerade skogsbruksmetoden i 70 år befinner sig Sverige “i slutfasen av en landsomfattande och genomgripande förändring av skogslandskapet”, enligt rapporten.

Större skogar behöver långsiktigt skydd

En annan slutsats är att ”alla kvarvarande skogar med höga naturvärden ska ges ett långsiktigt och funktionellt skydd”. Större områden måste också skyddas och dessa stora, sammanhängande skogar måste också hänga ihop på ett sätt som gör att arter kan flytta sig mellan dem. Det krävs även att skog restaureras så att de återfår höga naturvärden.

Av Sveriges 4746 rödlistade arter, enligt Artdatabanken 2020, uppskattas 2453 arter nyttja skogen eller har den som livsmiljö. Av de rödlistade arter som nyttjar eller lever i skogen är omkring hälften akut hotade, starkt hotade eller sårbara.

En lång rad åtgärder listas

För att uppnå ett naturnära skogsbruk redovisar rapporten en lång rad möjliga åtgärder.

Det krävs bland annat nya regler och myndigheter, till exempel att skogsvårdslagen bör inarbetas i miljöbalken. Nya ekonomiska förutsättningar för skogsägarna behövs också – till exempel är de ekonomiska värden utöver träråvaran som skogen bidrar med inte prissatta idag. Skogsägare med skogar som allmänheten kan utnyttja bör också ersättas för det, liksom att de ersätts för kolinlagring. Slutligen behöver skyddet av skog utvecklas.

”Det är ingen utopi. Det är fullt möjligt. I rapporten visar vi hur den här nödvändiga omställningen bör och kan gå till”, skriver föreningens ordförande Johanna Sandahl.

Enligt Skogsbarometern 2021 ser en majoritet av skogsägarna andra värden med sin skog än de ekonomiska.