– Tyvärr har en snäv tolkning av människan som Guds avbild och upphöjd över skapelsen lett till att jordens exploatering legitimerats även inom kristendomen. Men skapelsen har en egen integritet och människan är en del av den, säger Michael Nausner, forskare vid Svenska kyrkan.

Han är en av de som har tagit fram samtalsmaterialet om naturens rättigheter, tillsammans med studieförbundet Sensus. Utgångspunkterna är två skrifter: Har naturen rättigheter? och Människan i skapelsen. Materialet riktar sig i första hand till församlingar men finns på webben för andra intresserade.

”Har naturen rättigheter?”, som tagits fram av professor emeritus i religionsvetenskap, Sigurd Bergmann, handlar om rörelsen för naturens rättigheter, som grundar sig i en mycket gammal syn hos bland andra urfolk att Moder Jord i sig är ett levande subjekt med egna rättigheter. De senaste femton åren har dessa rättigheter börjat att erkännas juridiskt lokalt eller nationellt i en rad länder som Ecuador, Bolivia, Mexiko, USA, Spanien, Frankrike, Indien, Uganda och Nya Zeeland samt i vissa FN-sammanhang. Det handlar bland annat om floder, sjöar, nationalparker och skogar som Amazonas.

Människan i skapelsen av Michael Nausner ger mer teologiska utgångspunkter för reflektion kring klimatfrågor och naturens rättigheter. Den tar bland annat upp teman som förundran, genusfrågor samt människan som världens centrum kontra människan som en del av naturen.

– Jag tror att den moderna individualismen har lett in oss i en rad återvändsgränder. Vi behöver tänka om och det argumenterar jag för teologiskt. Vi behöver se människan som en del i livsväven. Vi har en unik ställning men det betyder inte att vi ska dominera, säger Michael Nausner.

I samtalsguiden finns både mer teologiska och mer samhällsorienterade frågor, som:

• Hur ser du på relationen mellan tro och vetenskap?
• Hur kan vi i församlingen, ungdomsgruppen eller gudstjänsten lyfta frågor om olika synsätt på rättigheter och skyldigheter för människan och naturen?
• Nu sker en försoningsprocess mellan Svenska kyrkan och samerna. Vad är viktiga förhållningssätt i en sådan försoningsprocess?

Utöver sina tankar uppmanas deltagarna att prata om sina känslor och de handlingar som de utmanas att göra utifrån skrifterna.
– Materialet är inte till för att övertyga någon om ett ”korståg för naturens rättigheter”, utan det handlar om vad diskursen kan lära oss. Hur kan vi som kyrka bidra till en mer hållbar livsstil?

Michael Nausner är också med och tar fram studiematerialet och metoden Hur skapar vi fred med jorden? i samarbete med Sensus och ekopedagogerna Nikolas Berg och Ingrid Berg. Projektet kopplar samman ekoteologi, ekopedagogik, naturens rättigheter och urfolksperspektiv för att stärka deltagarna som medskapare av en hållbar och rättighetsbaserad fredskultur.

– Utifrån ett teologiskt perspektiv är det självklart att krig, orättvisor och skövlingen av naturen är en katastrof och står i strid med Guds vilja. Vi är så ömsesidigt beroende av allt som vi är en del av – mänskliga samhällen, maten vi äter, luften vi andas, mikrobiomet i våra kroppar. Konsekvensen är insikten att om vi skadar livet runt oss skadar vi oss själva.

Nu hoppas Michael Nausner att samtalsguiden kan nå många även utanför kyrkan och leda till en bred attitydförändring.

– Jag hoppas på en insikt i och häpnad över hur intimt sammankopplade vi är med den mer-än-mänskliga världen. Det kristna talet om skapelse betyder att livets mysterium erkänns. Vi kan hjälpa till att väcka förundran. När människor tillåter sig att förundras över naturen, kommer fler att tänka till och fråga sig vad vi håller på med när vi reducerar skapelsen till en resurs att utnyttja.

Samtalsguiden finns att ladda ner ifrån www.svenskakyrkan.se/naturens-rattigheter.