Tillsammans vill Stad- och landnätverket, Sol, se en rättvis politik för hela landet, där klimatomställningen är en möjlighet för landsbygden och inte ett hot. De har planerat att hålla workshops och seminarier, träffa skolklasser, men även delta i dialoger och debatter och ordna offentliga möten.

Lars Igeland från Österfärnebo representerar Byskoleupproret. Han är en av initiativtagarna till det partipolitiskt obundna Solnätverket.

– Anledningen är de ökande klyftorna i Sverige, både regionala och nationella, säger Lars Igeland. Läget i många landsbygdskommuner är kritiskt.

Ett solidariskt organiserat lokalsamhälle

Enligt Lars Igeland drar staten tillbaka arbetsförmedlingar, sjukvård läggs ned, skolor privatiseras och försvinner. Landsbygden eftersätts med andra ord.

– Men även förorter till städer eftersätts gentemot stadskärnorna.

Han har sett hur klyftorna ökar mellan landsbygden och städerna, mellan förorter och innerstan.

– Man kan säga att från det att klyftorna i landsbygden har varit en fråga som rikspolitiken inte brytt sig om har den istället blivit central och många partier pratar om det inför valet. Då många partier har försökt exploatera detta för sina syften, så måste andra partier ta tag i det här med.

Apotek läggs ned både på landet och i fattiga stadsdelar – men utvecklas i rika områden. Han vill visa hur aktiva medborgare som organiserar sig själva i sina lokalsamhällen, stadsdelar eller byar kan agera motkraft.

– Det finns krafter som vill skylla klyftorna på invandringen eller att miljörörelsen ställt för hårda krav. Klimatomställningen är en möjlighet för landsbygden – inte ett problem eller ett hot.

Landsturné

Sol-nätverkets landsturné är ett samarbete mellan fyra nätverk som har fått mycket uppmärksamhet i både sociala och traditionella medier de senaste åren. Tillsammans vill de  sprida diskussion och möta aktiva grupper som redan idag gör motstånd.

– Det kan vara personer som själva startat mötesplatser och opponerat sig mot nedläggningar av skolor till exempel, säger Lars Igeland.

Exploatering gagnar inte lokalbefolkning

Arne Müller från Umeå är mannen bakom nätverket Norrlandsparadoxen och har publicerat en rad böcker med avslöjanden om exploateringen av landsbygden.

– Jag är journalist sedan gammalt och arbetade länge på SVT Umeås regionala nyheter. Sen började jag skriva böcker. Tänkte länge att det inte behövs fler, men under gruvboomen syntes en slående obalans, då all information kom från gruvbolagen, och knappt någon oberoende information från folket, säger Arne Müller.

Sedan rullade det på vilket ledde till boken Norrlandsparadoxen.

– Jag kommer prata om lite olika saker beroende på var vi är och på publiken. Ett område är naturresurser, där man idag ser att väldigt lite av de jobb och vinsten som skapas går tillbaka till lokalområdet.

Arne Müller berättar att Sverige till skillnad från andra länder inte har någon regional beskattning av vindkraft, gruvor och vattenkraft. Något som gång på gång dykt upp som en brännande fråga när han besökt landsbygden runtom i landet.

– Det uppfattas som en orättvisa. I skogs- och gruvbolagens årsredovisningar ser vi vilka enorma vinster de genererar, och att även jobben som skapas hamnar i närheten av huvudkontoren i större städer.

Klimatomställningen kan gynna landsbygden

En annan problematik Arne Müller vill lyfta är hur klimatomställningen ofta framställs i en dyster dager i samband med landsbygdsfrågor.

– Bilden av klimatomställningen är att det blir dyrt att tanka och därmed dyrt för landsbygdsbor. Men jag vill vända på det, en klimatomställning på riktigt kommer vara väldigt gynnsam för landsbygden!

– Det finns ett stort samhällsengagemang på landsbygden och det finns både kunskap och engagemang och en viss upprördhet – en kraft att ta tillvara.

Arne Müller lyfter som exempel striden om sjukstugan i Dorotea. Det finns många exempel på hur engagemang och proteströrelser har påverkat de senaste åren.

– Då är det viktigt att det finns den här typen av möjlighet att prata och dela med sig av erfarenheter kring de här frågorna.

En rad lösningar

– Vi behöver  decentralisera servicen och ta bort orsaker till att behöva förflytta sig. I min värld är detta viktigare än att byta bränsle.

Servicetjänster, bank, sjukvård och arbete behöver komma närmare människor så man slipper åka.Jordbruk och matproduktion måste finnas i hela landet vilket ger många fler jobb.

– Det måste vara hållbart jordbruk, för det skapar fler jobb.

Järnvägen behöver byggas ut.

– Det behövs järnväg i alla delar av landet. Tåg är utan konkurrens det färdmedel som funkar bäst om vi ska minska utsläppen.

De här frågorna står inte högt upp på dagordningen under val i allmänhet. Kanske lite annorlunda i år, med ett visst nyvaknat intresse hos en del partier för landsbygdsfrågor.

– Vilken väg ska man då välja? Just nu handlar diskussionen i rikspolitiken om att få ned bränslepriserna, det tycker jag verkligen inte är den viktigaste frågan för landsbygden. Jag har en förhoppning om att vi under turnén kan bidra med en annan diskussion om en mer hållbar utvecklingen för landsbygden, vad gäller jobb, miljö och klimatomställningen.