Världen är alltför passiv vad gäller hur man hanterar klimatförändringarna och en stor del av planeten behöver skyddas, enligt den nya FN-rapport som publiceras idag.
Värmeböljor, torka och översvämningar överskrider redan många växters och djurs toleransnivåer. Många människor drabbas också av brist på vatten och livsmedel, framför allt Afrika, Asien, Central- och Sydamerika och i Arktis.
För att förhindra förluster av liv, biologisk mångfald och infrastruktur krävs ambitiösare och snabbare förändringar, och stora minskningar av utsläppen av växthusgaser. Det skriver FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC i en rapport som släpps idag. Den fokuserar på klimatförändringens effekt på samhällen och ekosystem och på hur vi kan behöva anpassa oss.
Författarna skriver att om vi ska ha en chans till att verkligen minska riskerna för både mänskliga och naturliga system, jämfört mot riskerna med högre nivåer av global uppvärmning, måste vi inom kort agera för att begränsa den globala uppvärmningen till så nära 1.5 grader som det går.
Många människor utsatta idag
Idag beräknas ca 3.3 till 3.6 miljarder människor, alltså nästan hälften av jordens befolkning, vara väldigt utsatta för klimatförändringar och klyftan mellan de åtgärder som vidtas och vilka som krävs blir större. Klimatpanelen anser att ”med stor säkerhet” kommer mellan trettio och femtio procent av allt land, sötvatten och hav att behöva skyddas, för att vi ska kunna bibehålla vår motståndskraft, sett till planeten i stort.
– Det är en stor yta, men forskarna var tydliga med att det är en viktig lösning för att mildra de negativa effekterna av klimatförändringarna. Men det inkluderar en viss typ av användning, så som att urbefolkningar ska kunna nyttja det på ett hållbart sätt, säger Camilla Andersson, en av Sveriges representanter i IPCC, till tidningen Syre.
Enligt rapporten kommer en global uppvärmning på 1.5 grader inom kort att leda till oundvikliga ökningar av flera olika klimatrelaterade faror, med många riskfaktorer för både ekosystem och människor.
– Rapporten visar att vi inte är beredda och att ju längre det görs för lite desto värre kommer det att bli. Vissa tåg har vi redan missat med tanke på att uppvärmningen överstiger en grad och att utvecklingstrenderna går mot ytterligare uppvärmning och ökad sårbarhet, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontakt för IPCC på SMHI till TT.
– Hållbar utveckling är nyckeln till att hantera klimatförändringarna och minska sårbarheten i samhällen och ekosystem, säger han och nämner att hållbara städer, hållbar konsumtion, hållbar produktion, värnande om ekosystem, tryggad mat- och vattenförsörjning och minskade konflikter kan öka vår motståndskraft mot effekterna av klimatförändringar.
"En varningsklocka"
Enligt rapporten finns det nu bevis för att globala utvecklingsåtgärder är mer brådskande än vad man tidigare trodde och Naturskyddsföreningen kallar rapporten en varningsklocka:
– Hela samhällens existens riskeras. Vi talar om förödande konsekvenser för vår matproduktion, människors hälsa, livsbetingelser för djur och växter, vattenresurserna och människors möjlighet till överlevnad, säger generalsekreterare Karin Lexén i ett pressmeddelande.
– Besluten som tas nu avgör framtidens klimatrisker och möjligheter till en hållbar utveckling för alla. Genomgripande samhällsförändringar på systemnivå krävs. Varje tiondels grad i extra uppvärmning försvårar chanserna till anpassning, säger hon.
Det här behöver göras
Författarna kommer med många förslag på hur samhället kan anpassa sig i närtid för att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5 grader. Dessutom beskriver de hur vi kan minska riskerna för de mest utsatta.
Alla delar av samhället behöver arbeta tillsammans. Dels genom internationella samarbeten mellan regeringar, civilsamhället, skolor, forskare, media, investerare och företag. Dessutom måste samarbeten utvecklas med traditionellt marginaliserade grupper inklusive kvinnor, ungdomar, ursprungsbefolkningar, lokala samhället och etniska minoriteter. Dessa samarbeten behöver både ekonomiskt och politiskt stöd och ledning, med rätt verktyg för att ta bra beslut.
– Rika länder måste nu visa ledarskap genom att mobilisera och leverera utlovade finansiella resurser och tekniskt stöd för klimatanpassning till utsatta länder. Dessa behöver också kompensation för de oundvikliga skador och förluster som många områden kommer drabbas av, säger Karin Lexén.
