Genom att utnyttja den naturliga skillnaden i saltkoncentration mellan salt- och sötvatten vid exempelvis flodmynningar går det att generera energi – så kallad saltkraft.

Det finns många utmaningar med tekniken, som fortfarande är under utveckling. Potentialen för blå energi förväntas bli stor för kustregioner där sötvatten mynnar ut i saltvatten, men om tekniken är användbar i Sverige har inte studerats tidigare.

– Naturligtvis kan saltkraft skördas i flodmynningar, där två lösningar med olika salthalt möts, säger Naser Tavajohi, forskarassistent på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Brett användningsområde

I dag testas storskalig saltkraft i Italien och Nederländerna.

– Vi har inte vind eller sol dygnet runt. Blå energi kan vi skörda dygnets alla timmar, 365 dagar om året. Potentialen är enorm, säger Naser Tavajohi.

Blå energi kan genereras på många olika sätt. Bland annat går det att använda salt grundvatten, integrera tekniken i saltverk, saltsjöar eller naturlig saltlake. Exempel på Icke-naturliga källor till saltkraft är oljegasfält och saltlösning från avsaltningsenheter.

– Varje teknik har biprodukter och avfall. Till exempel producerar avsaltningsanläggningar drickbart vatten. Biprodukten är den koncentrerade saltlösningen. Vi kan använda den koncentrerade saltlösningen för att generera elektricitet. På så sätt har vi inte bara negativ inverkan på miljön, vi minimerar den nuvarande tekniska negativa aspekten, säger Naser Tavajohi.

– Till exempel uppskattas saltkrafts-potentialen från utsläpp av avloppsvatten ut i hav till 18 GW. Det är en helt ren och hållbar energikälla utan giftiga utsläpp.

Kan lokala ekosystem skadas?

2021 tittade forskare på hur byggen och drift av saltkraftverk kan påverka miljön. Bland annat kom de fram till att kraftverken kan påverka bottnars ålgräsängar och orsaka erosion.

I en vetenskaplig artikel från 2021 modellerade forskare miljökonsekvenserna av byggnation, drift och nedmontering av ett saltkraftsverk och en rad lokala störningar iakttogs i miljön. Exempel på några av dessa var påverkan på sjögräsängar, erosion och turbulens i vattenkolumnen.

Slutsatsen var att miljöpåverkan i slutändan beror på skalan på kraftverket och platsen den byggs på.

En väldesignad saltkrafts-anläggning kan ha låg miljöpåverkan och även vara till nytta för lokal ekoturism och bevarande av ekosystem samtidigt som den bidrar till en ren, förnybar energiförsörjning. Dessutom kan samma anläggning på en annan plats i samma system leda till enorma förändringar av flöden och vistelsetider för kustlagunens vatten, vilket kan orsaka stor skada på den biotiska och abiotiska miljön.

Men Naser Tavajohi menar att tekniken de har granskat i slutändan kommer ha en minimal påverkan på miljön. Enligt honom skapar det föreslagna systemet varken kemiskt, mekaniskt eller vattenhaltigt avfall.

– Tänk dig att du har ett tunt papper. På ena sidan av papperet finns vatten med hög salthalt. Andra sidan har låg salthalt. Vatten passerar genom detta papper och vi genererar el. Alltså inga utsläpp eller föroreningar.

– När vi hittar de rätta naturliga och artificiella platserna kan vi överväga effekten. I jämförelse med kärnkraftverk, vind, sol, har denna energi ett mycket litet fotavtryck med minimal miljöpåverkan.

Men projektet är fortfarande i sin linda, och det kan dröja många år innan vi vet hur kraftverken eventuellt kan påverka sin omgivning.

– Vi inte har någon information om potentialen för att skörda blå energi i Sverige. Vi känner inte till de lämpliga platserna. I det här projektet kommer vi att förbereda en saltkraftskarta för Sverige. Jag tror att den här kartan kommer att vara användbar för nästa generation.