För tre år sedan anställdes Klara Hansson av Göteborgs stad som landets första stadsbonde i ett projekt som nu nått sitt slut. LFT har följt upp hur det har gått med projektet och för kommunens alldeles egna grönsaksodlare.
Klara Hansson är biståndsingenjören som sadlade om till trädgårdsmästare för att sedan bli Sveriges första och hittills enda kommunalt anställda stadsbonde.
Det var Göteborgs stad som 2018 utlyste tjänsten som stadsbonde. Kommunen hade inlett ett treårigt EU-projekt med syfte att undersöka lönsamheten med en stadsnära grönsaksodling. Projektet var en fortsättning på arbetet man drivit sedan 2015 – att försöka nyttja och få in fler grönsaksproducenter på stadens 3000 hektar jordbruksmark.
– Projektet är också en inlaga i diskussionen om hur en stad kan få sin mat i framtiden. Hur en stadsnära småskalig produktion kan se ut och hur man kan få in bättre mat i skolan, säger Martin Berg, planeringsledare på stadsnära odling på fastighetskontoret, som varit med under hela projektets gång.
I projektet har man tagit fram en modellodling som visar på hur städer skulle kunna odla i framtiden. Modellodlingen är också en plats för utbildning och workshops. En motor och ett skyltfönster för framtidens grönsaksodlare, menar Martin Berg.
– Projektet har varit över all förväntan. Vi har kunnat leverera mycket grönsaker, fått mycket uppståndelse och haft många människor på besök. Projektet har också lyft fram att småskalig stadsnära odling är en viktig fråga för framtiden, säger Martin Berg.
Stadsbonden
På Angereds Gård strax utanför Göteborgs innerstad utsåg man 2500 kvadratmeter som plats för modellodlingen som skulle växa fram under ledning av stadsbonden Klara Hansson.
Långt innan projektet satte igång hade Klara Hansson rest till olika delar av världen för att hämta inspiration och förstå hur man med framgång kan driva stadsnära odlingar. Särskilt intresserad var hon av odlingssystemet “market garden” som bland annat nått framgång i Nordamerika.
Market garden är ett gammalt koncept som man såg mycket av i Europa innan transportmedlen utvecklades till vad de är idag. I korthet innebär det att man producerar så mycket grönsaker som möjligt på en liten yta, samt att odlingen är belägen utanför staden men så pass nära att det är enkelt att ta sig in till stan där kunderna finns.
En market garden kännetecknas av att vara i “mänsklig yta”, det vill säga att odlingen inte kräver stora maskiner för att kunna underhållas. Odlingen byggs upp i förhållande till våra egna kroppsmått vilket också gör det lättare att ha koll på odlingen.
Under sina resor kom Klara Hansson fram till att en tydlig och klar planering samt en mångfald av grödor var a och o för att lyckas med market garden.
Väl tillbaka i Sverige fick hon nys om projektet “Stadsbonde” och sökte tjänsten. Med färsk kunskap, inspiration och sprudlande idéer med sig var tjänsten som klippt och skuren för henne.
– Det kändes som om jag hade drömt fram den här tjänsten, säger Klara Hansson och skrattar.
Första januari 2019 stod odlingsytan till hennes förfogande. 50 gånger 50 meter kalvhage som Klara Hansson skulle göra om till en sprudlande grönsaksodling.
– Det fanns inga större ramar satta för hur det här skulle gå till, säger Klara Hansson som både var stadsbonde och projektledare.
Närodlat och ekologiskt till skolor och äldreboende
När stadsbonden och odlingsytan var på plats återstod frågan: vad ska hända med grönsakerna? Det var den stora utmaningen enligt både Klara Hansson och Martin Berg.
– Det var osäkert om vi fick sälja till företag då kommuner förhåller sig till lagen om offentlig upphandling, säger Klara Hansson.
Slutligen resulterade det i att kommunens egna verksamheter skulle få ta del av de närodlade råvarorna. Projektet banade väg för ett helt nytt system, där kommunen själv producerar grödor.
Grundskolor, förskolor och äldreboenden har fått närodlade och ekologiska grödor levererade till köken. Inget har sålts, utan producerats av staden till staden.
Klara Hansson berättar att första året kunde hon inte utlova något, vilka grödor som kunde levereras blev lite av en överraskning. År två och tre blev det lättare att veta vad som kunde levereras och när.
– Jag frågade verksamheterna om de ville beställa för att ha mer koll på vad de skulle få, men de svarade att det är kul att bli utmanande! Som att få en present vid varje leverans.
Från slutet av maj och fram till oktober har de kommunala verksamheterna kunnat ta emot grönsaker. Säsongens första grödor som Klara Hansson kunnat leverera är en blandad kompott av rädisor, majrova, bladgrönt, spenat, asiatiska kålblad, ärtskott, sockerärtor, tidiga lökar och örter. Lite senare under säsongens gång kommer tomater, grönkål och andra grödor som tar längre tid att mogna.
– Tomater är mest uppskattade, jag har det som en stapelvara och skördar dem kontinuerligt så länge det går, säger Klara Hansson.
Ett område som Klara Hansson hoppas att verksamheten tar vidare är att utveckla metoder och kunskap att förädla grödor, så att de kommunala köken kan ha tillgång till närodlat under en längre period.
Efter tre år som stadsbonde har Klara Hansson flyttat till Bohuslän för att arbeta som naturvårdare. Efter att ha arbetat fram en modellodling tycker hon att det är mer än rätt att en annan stadsbonde får ta vid, för att se om modellodlingen funkar, även för någon annan än Klara Hansson.
– Den här modellen som vi visar på är ju ett sätt, inte det enda sättet, säger hon.
Odlingsprojektet blir permanent
Det som började som ett projekt har resulterat i att bli en del av ordinarie verksamhet. Det är grundskoleförvaltningen som möjliggör detta genom att finansiera och anställa en stadsbonde på heltid.
– Att projektet nu går in i ordinarie verksamhet är ett fantastiskt resultat, på så vis kan vi jobba vidare med detta i staden, säger Martin Berg.
Närmare 50 000 elever som äter mat i skolan vilket gör det svårt för modellodlingen att förse alla skolor med grönsaker. Men för grundskoleförvaltningen som satsar på en fortsatt verksamhet kring odlingen är det inte främst grönsakerna som står i fokus, utan den pedagogiska verksamheten.
– Vi vill att elever ska få upptäcka matens väg från jord till bord, vilket också innebär att elever får förståelse för vikten av den biologiska mångfalden till exempel. Vi hoppas kunna arbeta ämnesövergripande med modellodlingen och att elever får besöka platsen, kanske vara med i planering, skörd eller tillagning, säger Lena Nordblom på grundskoleförvaltningen.
Näst i planeringen för grundskoleförvaltningen är att anställa en ny stadsbonde som ska ta sig an modellodlingen och verksamheten som vuxit fram kring den.
Inspirerar andra kommuner
En viktig del av projektet var att ta fram underlag för att visa på ekonomin för den här typen av odling samt understödja andra odlare. Market Gardening få tillgång till siffror och kan bana vägen för att kommuner ska kunna se detta som en tillgång.
– Det är inte helt lätt att förstå vad man får göra som kommun vad gäller att producera grödor då det finns det andra aktörer som kan stå för samma tjänst. Men vad vi har lärt oss under de här tre åren är att det inte finns tillräckligt med småskaliga bönder idag, säger Klara Hansson som tycker att en rolig del av projektet varit att kunna lägga arbetstid på att dokumentera.
All dokumentation och det underlag man sammanställt för modellodlingen finns tillgängligt för alla att ta del av på projektets hemsida.
Enligt Martin Berg är frågan om hur man ska jobba med lokal matproduktion och upphandling stor för kommuner runtom i Sverige och även utanför.
– Många kommuner har visat intresse för projektet, flera städer i Norge har besökt odlingen och även andra kommuner runtom i Sverige, säger Martin Berg.
Hur ska man gå tillväga om man vill att ens egen kommun ska våga satsa på en stadsnära odling och stadsbonde?
– Man kan lägga medborgarförslag, ha koll på projektmedel som man kan söka, det är en bra ingång att påbörja något helt nytt som ett projekt. Det är även fördelaktigt att kunna peka på en annan kommun, då finns vårt underlag tillgängligt, säger Klara Hansson.
Visionen framåt
Visionen för framtiden är att nyttja modellodlingen som en hubb och skapa ett nätverk av odlingar.
– Den här odlingen skulle kunna vara en plats för plantuppdrivning för olika satellit-odlingar i olika stadsdelar som är kopplade till skolor och andra publika verksamheter, säger Martin Berg som hoppas kunna ta vidare arbetet med satellitodlingar i ett nytt EU-projekt.
Genom att ha en central odling som understödjer andra odlingar öppnas möjligheter för att leverera närodlade grödor i större skala, samt underlätta för skolbarn att besöka odlingar som är kopplade till deras skola.
Utöver att att grundskoleförvaltningen ska tillsätta en stadsbonde tjänst hoppas stadsnära odling på fastighetskontoret kunna tillsätta ytterligare en tjänst så att det blir två stadsbönder framöver.
– Det finns en poäng i att vara flera, att vara i huvudsak en person är absolut utmanade, säger Klara Hansson.
I december tilldelades projektet White Guide priset 100% cirkulärt, som LFT tidigare skrivit om. Genom 100% cirkulärt kommer grundskoleförvaltningen och den nya stadsbonden få ta del av coaching för att utveckla verksamheten.
Stadsbondens år
Januari och februari: Planering och inköp
Mars: Så de första grödorna
Första april – Preppa odlingsbäddar
Maj/juni första skörden
Juni-oktober – skörde och leveranstider
November – Planterar vitlöken
December – Om möjligt – välbehövlig vila