Bakom idén står företaget Skogsskiftet och det kan bli ett sätt att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären omedelbart.

Skogen binder stora mängder kol men så fort den huggs ner börjar kolet gå tillbaka till atmosfären. Genom att företag och organisationer hyr skog väntar skogsägaren med att avverka och kolet blir kvar, bundet i virket.

– Svenskt skogsbruk går allt snabbare från plantering till avverkning. Lagen säger att man inte får låta skogen växa under kortare tid än vad vi ofta låter den göra idag. Mycket av den skog som avverkas är klen och går till massa- och pappers-industrin och inom tio år har 80 procent av den koldioxid som finns i träet hamnat i atmosfären, säger Martin Jentzen, skogsingenjör och grundare till Skogsskiftet.

Skogsskiftet vill istället bli en länk mellan skogsägare som är villiga att hyra ut sin skog och företag som vill göra en insats för att minska utsläppen.

– Den som hyr ett område med skog betalar en hyra per hektar till skogsägaren under minst tio år. Skogsägaren får då en ersättning som kontinuerligt kompenserar för den inkomst skogsägaren annars hade kunnat få om man avverkat. Det blir ett ekonomisk incitament till att låta skogen stå 10 eller 20 år längre.

Lövskog mer attraktiv

Kostnaden beror på hur mycket virke det finns per hektar. Till exempel innehåller lövskogar med till exempel björk mer kol än en granskog med samma volym.

– Lövskogar har ett lågt avverkningsvärde, men är tätt virke. Då kan skogsägaren få mer i hyra för ett bestånd av björk. Då ökar incitamentet för att fler lövskogar står kvar. Lövskog är generellt en ekologisk bristvara i många skogslandskap men absorberar också mindre värme från solen än mörka granskogar, säger Martin Jentzen.

Under den tid skogen hyrs ut blir det alltså inga nya utsläpp av koldioxid från skogen och träden på rot kan fortsätta ta upp koldioxid.

– Klimatfrågan är en ödesfråga och vi måste bromsa alla utsläpp och det finns stora kollager i det virkesförråd som står på rot i svenska skogar. Kan vi dessutom höja den svenska skogens medelålder ökar också de biologiska värdena och det har flera positiva effekter på den ekologiska mångfalden.

Ökat intresse för olika skötsel

Skogsskiftets målgrupper är alltså dels skogsägare och dels företag.

– Det har varit lätt att nå skogsägare. Många har mognat i tanken de senaste två åren att skogen ska få stå längre. Det finns en diskussion om mångsidigt bruk av skogen. Företag är också intresserade och vi hoppas kunna få de första hyresavtalen klara inom kort.

Martin Jentzen har länge varit en förespråkare för alternativa sätt att sköta skog än trakthyggesbruk. Men hyggen eller inte hyggen är inte svaret på en välmående skog, enligt honom.

– Jag förespråkar det jag kallar naturnära skogsbruk. Att undvika hyggen är en del i det, men bara för att man inte kalhugger betyder inte det att skogen automatisk sköts miljövänligt. Markberedning och intensiva skötselmetoder kan också ha dåliga effekter.

Även konventionella skogsbolag och medlemsorganisationer har de senaste åren börjat efterfråga mer information om sätt att sköta skogen.

– Debatten framställs som onödigt polariserad. Det handlar inte bara om antingen intensivt trakthyggesbruk eller att skogen bevaras orörd. Man måste också fundera över bättre sätt att bedriva skogsbruk på.

Skogsskiftet uthyrning av skog kan bli en snabb lösning under den tid det tar för samhället i stort att ställa om.

– Samhället kan inte ställa om över en natt och under den perioden kan vår typ av arbete vara viktigt. Kan vi förlänga levnadstiden för träd med 10 eller 20 år blir det en stor insats.