I studien, som publiceras i Science Advances, har forskarna, som är verksamma vid University of Texas och American Museum of Natural History i New York, granskat det näst intill kompletta kraniet av en primitiv fågel som levde för 70 miljoner år sedan, i slutet av dinosauriernas tidsålder.

Fågeln, tillhörande släktet Ichthyornis, var på vissa sätt mer lik en typisk dinosaurie än en modern fågel – inte så märkligt med tanke på att fåglarna härstammar i rakt nedstigande led från små rovdinosaurier.

Större hjärna

Bland annat var hjärnan hos Ichthyornis ganska liten. Hjärnbarken, cortex, den region i hjärnan som styr de högre tankefunktionerna, som minne och inlärning, är mycket större hos nutida fåglar än hos Ichtyornis.

Ichthyornis och dess primitiva släktingar överlevde inte kollisionen med asteroiden, vilket förfäderna till de fåglar vi ser omkring oss i dag, gjorde. De senare hade troligen i samtliga fall utvecklat en större hjärna – och kanske klarade de katastrofen tack vare sin kognitiva förmåga.

"Hönshjärna"

Fåglar har visserligen inte haft något rykte om sig som särskilt intelligenta. Personer med begränsad tankeförmåga brukar ibland få epitetet ”hönshjärna”, eller ”birdbrain” som engelsmännen säger.

Men detta är helt fel. Fåglar har små hjärnor men deras hjärnceller ligger tätare packade än hos däggdjur och många grupper, särskilt kråkfåglar och papegojor, har faktiskt fler hjärnceller än de flesta däggdjur.

Vid övergången från Ichthyornis till de nutida fåglarna förändrades formen på hjärnan dramatiskt, inklusive en kraftig tillväxt av hela storhjärnan och en påtaglig förstoring av de optiska loberna där synsinnet sitter. Evolutionen är inte förutseende, men där kanske deras framtid säkrades.