Omställningen för att nå nettonoll-utsläpp i Sverige 2045 går för långsamt. Samtidigt finns tekniken redan och kostnaderna för konsumenterna kommer ofta att bli liten. Det konstaterar en rapport som sammanfattar fyra års forskning.
Det är arbete av ett 40-tal experter som sammanställs inom forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit, lett av Svenska miljöinstitutet, IVL.
Slutsatsen är att klimatarbetet behöver gå snabbare och omställningen behöver omfatta alla delar av samhället.
– Vi känner till vilken teknik som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Vi ser även att kostnaderna för att ta bort utsläppen kan vara höga i producentledet, men i konsumentledet i de flesta fall marginell, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit och forskare på IVL.
Ett exempel är byggandet av bostäder:
– Även om priset på cement från producenten höjs med 70 procent så ökar kostnaden för en lägenhet med mindre än en procent eftersom cementen utgör en liten del av den totala kostnaden för en lägenhet. Detsamma gäller stålet i en bil.
Viljan finns hos många
Klimatmålet går att nå genom att använda både tekniska lösningar, nya beteenden, regleringar och styrmedel, tror forskarna. Bland de framsteg som gjorts finns att vind- och solkraft har blivit billigare och att elfordonen blir fler, och enligt rapporten är både företag och konsumenter villiga att delta.
Bland det som nu behöver ske snabbare är att bygg- och infrastruktursektorn måste samverka bättre för att utsläppen ska bli mindre.
Priset på koldioxid inom utsläppshandeln behöver också öka och de fria tilldelningar som vissa traditionella företag får behöver tas bort. Det skulle gynna de företag som utvecklar ny fossilfria tekniker.
– Trots att koldioxidpriset i EUs handelssystem stigit kraftigt har det ännu inte slagit igenom i konkreta investeringar i koldioxidfri teknik, säger Lars Zetterberg.
Nya arbetssätt för vindstilla dagar
Nya arbetssätt behöver möta problemet att sol- och vindkraft inte alltid levererar el när den behövs. Dessa variationer behöver hanteras i form av bland annat vätgaslagring och att det skapas system där elfordon laddas när det finns kapacitet i nätet.
Här har samhället nästan inte kommit någonstans, trots att möjligheterna är mycket stora:
– En anledning är att det är först nyligen som elpriserna börjat variera mer markant. Man kan tycka att det är lite sent men det har helt enkelt saknats tillräcklig drivkraft för att implementera system för smart styrning där så skulle kunnat ske. När det gäller stål så kommer det däremot ta längre tid. Först måste vätgaslager byggas och tillverkningen komma igång i större skala, säger säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.
Men fokus på klimatomställning kan hota biodiversitet och arbetstillfällen.
Ökad produktion av biomassa genom snabbväxande arter och gödning det kan drabba andra arter.
– Vissa jobb kan komma att försvinna och det kan slå olika på glesbygd och tätort. Men omställningen kommer också innebära en rad möjligheter, till exempel förbättrad luftkvalitet och skapandet av nya jobb, vilket märks redan nu i norra Sverige, säger Lars Zetterberg.
Nya beteenden behöver skapas
Rapporten sammanfattar fyra års forskning av ett 40-tal forskare och experter från bland andra KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Resources for the Future i Washington och Centre for European Policy Studies i Bryssel.
Nu ska industrin och myndigheter ta del av resultatet och forskningen ska fortsätta i nära samarbete med industrin för att se hur investeringar i ny teknik kan uppmuntras och hur också konsumenter kan ta till sig nya beteenden.
