Vid Gymnastik- och idrottshögskolan visar forskning att de unga som hade fem timmars skärmtid eller mer om dagen på vardagar hade lägre kondition än de som hade mindre skärmtid.

Bara en av tre 13-14-åringar i studien nådde upp till rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten om att ägna sig åt minst 60 minuter måttlig till högintensiv fysisk aktivitet per dag.

Samtidigt är det varannan person i samma ålder som tillbringar fem timmar framför en skärm på helgerna. På vardagar tillbringar var femte ungdom fem timmar eller mer framför skärm.

– Det är oroande att många ungdomar spenderar mycket tid framför skärmen, speciellt när vi ser ett samband mellan skärmtid och lägre kondition.

Vi ser också att de ungdomar som har mycket skärmtid spenderar mindre tid i högintensiv fysisk aktivitet och mer tid stillasittande, säger doktoranden Karin Kjellenberg i en kommentar till studien.

– Det är angeläget att hitta insatser som fungerar på fritiden då vi har en så stor andel av ungdomar som rör sig för lite säger Gisela Nyberg, docent och ansvarig för studien.

Sociala medier påverkar unga

Digitala medier kan inte bara gå ut över den fysiska aktiviteten utan kan också påverka det psykiska måendet. Statens medieråd har sammanställt vad forskningen anser om hur sociala medier påverkar unga.

Svaret är delat, men det det finns en tendens att användande av sociala medier ger en något sämre psykisk hälsa. Bland annat visar flera studier att sociala medier kan försämra en redan dålig psykisk hälsa. Negativa effekter är också större för flickor i övre tonåren. Passivt scrollande och kontakter med ytliga bekanta, att få färre likes än andra samt att titta på bilder med med skönhetsideal kan ge sämre mående och lägre självkänsla.

Men det finns också positiva trender. Att chatta med vänner påverkar positivt och ger återhämtning.

Säkra slutsatser är svåra att dra enligt rapporten, eftersom också andra faktorer spelar in. Till dessa hör sömn, föräldraengagemang och vilket innehåll man tar del av.

Vad barn gör vid skärmen spelar roll

Också Linköpings universitet har undersökt barns tid med digitala medier, specifikt under pandemin och man har studerat barn i åldern fyra till sex år.
Deras slutsats är att mer tid ägnades åt digitala medier under pandemin, men att tiden inte är avgörande utan vad man gör.

– Vi fastnar ofta i en diskussion om skärmtid och timmar. Men, vad betyder det egentligen? Ja, det kan vara oroväckande, men egentligen handlar det om vad de gör när de är framför skärmen. Vilket det ju också gör för oss vuxna, säger Anette Sundqvist, biträdande professor vid baby- och barnlabbet vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Spelande tredubblades under pandemin och pågick i genomsnitt tre och en halv  timme i veckan. Föräldrar var inte särskilt engagerade i spelande och två av tre föräldrar deltog inte.

Föräldrar deltog däremot i tv-tittande i mycket större utsträckning.
Barnens tv-tittande ökade med 40 procent under pandemin, till i genomsnitt nästan 11 timmar i veckan. Tre föräldrar av fem föräldrar var ofta eller alltid med sitt barn och kunde förklara eller kommentera det som visades.

– Våra tidigare studier har visat att digitala medier kan påverka små barns beteende, språk och minne på ett negativt sätt, men att detta kan vägas upp av att föräldrarna deltar i barnens aktivitet framför skärmen, säger Anette Sundqvist.

Anette Sundqvist har också kunnat visa att föräldrarnas egna skärmvanor påverkar barn, till exempel om föräldern tittar på sin telefon samtidigt som den umgås med sitt barn.

–Föräldrarna signalerar att de inte är uppmärksamma på barnen eller intresserade av vad de gör. Dessutom bidrar surfandet till att föräldrarna inte alltid finns tillgängliga för att sätta ord på vad barnet försöker lära sig om världen, eller för att tolka och bekräfta dess känslor. Det kan påverka barnets språkliga utveckling och beteende, säger Annette Sundqvist.