Visste du att ditt företags trasiga dator räknas som farligt avfall och ska registreras? Hundratusentals svenska verksamheter kan ha missat att rapportera in sina farliga sopor det senaste året, enligt Naturvårdsverket.
Ett gammalt lysrör, en trasig dator, en uttjänt frysbox eller rester från kemikalier. Nästan alla verksamheter i Sverige, stora som små, orsakar mer eller mindre ofta avfall som kan vara brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö.
Sedan tidigare har företag och verksamheter varit skyldiga att föra anteckningar om sina farliga sopor. Och sedan lite mer än ett år tillbaka ska de uppgifterna rapporteras in till Naturvårdsverkets nationella avfallsregister, som syftar till att skapa bättre koll på avfallets väg genom Sverige.
Många missar
En stor andel av de cirka en miljon verksamheter som genererar farligt avfall behöver rapportera till avfallsregistret någon gång under ett år, bedömer Naturvårdsverket. Hittills har dock bara drygt 25 000 företag gjort det.
– Hundratusentals verksamheter kan ha missat att göra det. Det är stor skillnad på hur ofta och hur mycket en verksamhet genererar farligt avfall, men de flesta kommer nog att göra det någon gång, säger David Carlsson, handläggare på Naturvårdsverket.
– För vissa sker det varje dag, kanske i samband med tillverkning i en fabrik där det bildas en giftig biprodukt. Men det kan också handla om ett vanligt kontor där batterier, lysrör, komponenter eller delar från en trasig dator räknas som farligt avfall.
Nu pågår ett informationsarbete för att sprida kunskap om avfallsregistret, både hos de företag som har skyldighet att rapportera sitt farliga avfall men också hos tillsynsmyndigheter som kommuner och länsstyrelser samt branschorganisationer.
– Det är nog många som fortfarande inte känner till avfallsregistret och en del vet nog inte heller om att de lämnar från sig farligt avfall, säger Carlsson.
– Det kan handla om ren och skär okunskap. Men det spelar ingen roll vilken mängd farligt avfall som produceras, det ska ändå tas om hand på rätt sätt.
Miljösanktionsavgift
Rapporteringsplikten faller under avfallsförordningens sjätte kapitel. Hittills har det dock inte fått några konsekvenser när företag och verksamheter missar att rapportera sitt farliga avfall eller som rapporterar in det för långsamt. Men vid årsskiftet träder en miljösanktionsavgift i kraft för den som rapporterar för sent.
– För att kunna få till en cirkulär ekonomi och återanvända produkter måste avfall tas om hand på rätt sätt, så att farliga komponenter kan tas bort, säger Carlsson.
– Vi vill minska mängden avfall och se till att det återvinns bättre. Tyvärr hamnar en del farligt avfall fortfarande fel, som att det olovligen tippas ut i skog och mark där det riskerar hälsan hos människor och miljö.
Fakta: Rapportera farligt avfall
Sedan den 1 november 2020 är i stort sett alla som driver en yrkesmässig verksamhet i Sverige skyldiga att rapportera in sitt farliga avfall till avfallsregistret. Det gäller alla verksamheter som producerar farligt avfall och som sedan ska lämna ifrån sig avfallet, som transporterar någon annans farliga avfall, som samlar in eller tar emot farligt avfall, som behandlar farligt avfall eller som handlar eller mäklar med farligt avfall.
Farligt avfall kan vara kyl- och frysboxar, gamla lysrör, elektronik, spillolja eller gamla bilbatterier.
Med avfallsregistret hoppas Naturvårdsverket få en bättre bild av det farliga avfallets väg genom Sverige.
Farligt avfall kan kräva särskild hantering eftersom det kan vara farligt för miljön och människors hälsa. Men det händer att farligt avfall dumpas i skog och mark eller i sjöar.
Källa: Naturvårdsverket
Fakta: Mest rapporterade avfallstyper
Jord och sten som innehåller farliga ämnen samt oljehaltigt vatten från oljeavskiljare är de typer av farligt avfall som har rapporterats till avfallsregistret i störst mängd sett till antal kilo de senaste sex månaderna.
Sett till antal rapporteringar har lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall, kasserad elektrisk och elektronisk utrustning samt kasserad utrustning som innehåller farliga komponenter rapporterats mest frekvent de senaste sex månaderna.
Källa: Naturvårdsverket
