Kärrbo prästgård är inte som andra gårdar.  Nära den medeltida kyrkan i Kärrbo kyrkby ligger lantbruket som också fungerar som avelsinstitut, butik, mötesplats och företagspark. I våras blev prästgården även forskningsstation och här finns nu Sveriges första agrivoltaiska anläggning.

Agrivoltaics innebär att lantbruk och solelproduktion integreras. Båda verksamheterna bedrivs på samma mark och de anpassas till varandra för optimalt utbyte. Idén väcktes redan på åttiotalet och de första anläggningarna installerades ungefär tjugo år senare. De senaste åren har utvecklingen tagit fart och det finns statligt stöd för agrivoltaics i Kina, Japan, Frankrike och Korea. Portugal och Italien har också bestämt sig för att satsa på konceptet och Fraunhofer Institute i Tyskland har tagit fram en guide för de som är intresserade av att starta. I Sverige finns än så länge bara en agrivoltaisk anläggning och den ligger alltså här på Kärrbo prästgård.

Försörjer hela gården med el

Ulf Andersson är lantmästare och bonde och har drivit Kärrbo prästgård i över 30 år. Lantbruket består av betande nötkreatur och får, grönsaksodling och hästverksamhet. All skogsmark och både åker- och betesmark är inhägnad och används för bete åt djuren. Ulf beskriver sin gård som en öppen plats som rymmer flera företag, till exempel ett snickeri, och där många människor är verksamma.

Ulf tar emot under en intensiv arbetsperiod, korna har just skiljts från sina kalvar och släppts ut i skogen och lammslakten är i full gång. Bakom ett stort bygge, en blivande multifunktionell gårdshall, ligger den agrivoltaiska anläggningen på ett stycke vallodling. Den består av tre vertikala rader av solcellmoduler och två rader som är uppställda intill som en vanlig solcellspark. När solen skiner försörjer den ganska blygsamma anläggningen hela gården med el; frysar, kylar, bevattningsanläggningar med mera.

– I och med att modulerna står med tio meters mellanrum så får mina maskiner plats mellan. När vi har skördat vallen så släpper vi hit djuren som får beta. Vi skyddar panelerna med eltrådar för att de inte ska bli sönderkliade av korna, säger Ulf Andersson.

Ökad risk för markkonflikter

Journalister från radioprogrammet Klotet var här bara för någon dag sedan. De ville se hur jorden brukades och åka med Ulf i traktorn mellan solcellsmodulerna. Jag nöjer mig med en promenad runt anläggningen. Mellan panelerna står mätutrustning uppställd, eftersom detta är ett forskningsprojekt. Sammanlagt övervakas mer än 40 parametrar, bland annat solinstrålning, marktemperatur och nederbörd, för att hålla koll på vad som händer runt modulerna. På det sättet kan forskarna utvärdera hur brukandet av marken och solelproduktionen påverkar varandra.

Elanvändningen i Sverige förväntas öka betydligt framöver och med det följer stora behov av ny ren elproduktion. Bengt Stridh är lektor på Mälardalens högskola och en av de som driver forskningsprojektet på Kärrbo prästgård. Enligt honom står vi inför en ökad risk för markkonflikter.

– Var ska vi installera den förnybara energin så att vi inte kommer i konflikt med andra intressen? Jag tror att det kommer att bli en allt större fråga i framtiden. Med agrivoltaics kan man både odla och producera el på samma mark, säger Bengt Stridh.

Forskningsprojektet ska ta fram en modell som beskriver sambanden mellan solcellsmodulerna, skuggningen som modulerna orsakar, elproduktion och skörd. Med en sådan modell kan man i förväg uppskatta hur skörden kommer att påverkas och hur man ska bygga anläggningen för att optimera produktionen. En viktig faktor är till exempel radavståndet mellan modulerna. Även om liknande forskning gjorts på andra håll i världen så behöver det göras här i Sverige eftersom klimat och grödor skiljer sig åt mellan olika länder.

Kan påverka skörden positivt

Forskning har visat att jordbruksskörden kan minska men också öka med agrivoltaics i jämförelse med traditionellt jordbruk. Skuggningen från solpanelerna bevarar fukt i marken och skörderesultatet påverkas därför mer positivt ju torrare och varmare klimatet är. Agrivoltaiska system kan alltså fungera klimatanpassande. Ett viktigt resultat från forskningsprojektet på Kärrbo prästgård är att skörden kan påverkas på ett positivt sätt även här i Sverige och redan under måttligt torra förhållanden.  Forskningsresultaten har fått uppmärksamhet.

– Vårt projekt ligger i topp av alla projekt på Mälardalens högskola när det gäller intresse från media, från lantbrukare och från installationsföretag. Vår modell som beräknar hur skörden påverkas har rönt intresse från flera internationella företag, säger Bengt Stridh.

Kärrbo prästgård är den första men det finns konkreta planer på andra agrivoltaiska anläggningar i Sverige, både i stor och liten skala. Företaget European Energy har erfarenhet från andra länder och vill nu bygga en stor agrivoltaisk anläggning i skånska Svedberga. Men de har stött på patrull från länsstyrelsen som ännu inte gett tillstånd för verksamheten. Bolagets kompletteringar till ansökan ska nu granskas innan de får definitivt besked.

– Kritiken brukar handla om att man tar jordbruksmark i anspråk. I miljöbalken är jordbruk definierat som ett samhällsintresse medan solelproduktion inte är det. Jag har svårt att förstå kritiken. Solcellsanläggningar och jordbruk kan samsas på samma mark till dubbel nytta. Anläggningarna går dessutom att ta bort och då har man samma jordbruksmark som tidigare, säger Bengt Stridh.

Ulf Andersson och jag slår oss ner vid ett välanvänt bord i Stallhaket på Kärrbo prästgård. I stallet intill har vi precis hälsat på gårdens imponerande tjurar och några nya fjällkor som ännu inte släppts ut i skogen. Ulf berättar om ett annat projekt i lite blygsammare skala än det i Svedberga. En företagare som varit på besök i Kärrbo har planer på att skapa ett komplett koncept med hotellverksamhet, odlingar och solenergi och en investerare är beredd att satsa på hans agrivoltaiska anläggning.

– Jag har alltid varit positiv men nu är jag entusiastisk inför möjligheterna som det här ger i framtiden, säger Ulf Andersson.

Vill se nationell strategi

Bengt Stridh ser också stora möjligheter för konceptet.  Hans beräkningar visar att solel motsvarande hela Sveriges elbehov i dag skulle kunna produceras om femton procent av Sveriges jordbruksmark togs i anspråk. Om några få procent av jordbruksmarken nyttjades för agrivoltaics skulle det alltså kunna innebära ett betydande tillskott till vår elproduktion. För att förverkliga potentialen skulle Bengt Stridh vilja se en nationell strategi för solenergi och solelsparker.

Forskarteamet söker nu pengar för att kunna utöka forskningsanläggningen på Kärrbo prästgård när det pågående projektet löper ut i slutet av 2022.  Då kommer Ulf även att odla spannmål, plöja och tröska mellan modulerna och man kommer att testa solcellssystem med olika design.

Ulf Andersson har sina egna planer och drömmar om hur den nuvarande forskningsanläggningen kan användas på gården i framtiden.

– Jag vill ha en liten vätgasanläggning på gårdsnivå så att jag kan tillverka vätgas av solelen. Konceptet blir ju mer fantastiskt om man kan lagra energin. Det som är så bra är att solel kan produceras där den ska användas och inte behöver transporteras. Jag är inte rädd för att starta nya projekt och det här skulle kunna bli verklighet redan om några år, säger Ulf Andersson.