– För mitt folk är klimatförändringarna en del av vardagen. Regnperioderna är kortare och när det regnar uppstår det översvämningar. Dessutom drabbas vi av torkor, säger Hindou Oumarou Ibrahim, som representerar en urfolksorganisation från Tchad vid COP26, till IPS.

Hon säger att en annan olycklig effekt är den ökande risken för våldsamma konflikter.
– När människor saknar naturresurser så börjar de strida om det som finns tillgängligt, exempelvis vatten.

Hoppas på att bli hörda

Sedan länge har världens ursprungsbefolkningar, som ofta agerar som beskyddare av lokala ekosystem, hävdat att deras traditionella kunskaper skulle kunna bli viktiga i kampen mot klimatförändringarna.

På senare år har också deras representanter fått en tydligare roll vid internationella klimatmöten – men urfolken menar att deras roll behöver stärkas ytterligare.
– Det är vår förhoppning att vi ska bli hörda vid detta toppmöte, säger Graciela Coy, som representerar organisationen Ak’Tenamit, som är verksam i norra Guatemala, till IPS.

I Glasgow deltar representanter för urfolken vid alla officiella möten och forum. Det gäller även för det parallella toppmöte som anordnas av sociala rörelser.

Representanterna förväntar sig bland annat att en handlingsplan som syftar till att stärka urfolkens roll i klimatarbetet ska godkännas vid mötet.

Urfolksaktivisten Victoria Tauli-Corpuz från Filippinerna betonar att de mänskliga rättigheterna måste stå i centrum i kampen för att bekämpa och hantera klimatkrisen.

– Urfolken drabbas också av de lösningar som behövs – däribland satsningar på förnybar energi. Därför behövs det regler som säkerställer urfolkens mänskliga rättigheter i samband med klimatsatsningar, säger Victoria Tauli-Corpuz, som tidigare var FN:s särskilda rapportör om urfolks rättigheter, till IPS.

Befolkningar i Amazonas hårt drabbade

Frågan är särskilt tydlig i Amazonas. Där har ursprungsbefolkningar drabbats hårt av skogsskövling, gruvdrift och expanderande jordbruk – men också av utbyggnaden av vattenkraftsdammar, nya vägar och tåglinjer.

Enligt Tuntiak Katan, som kommer från Ecuador och är koordinator för den globala urfolksalliansen GATC, krävs det ett starkare skydd för Amazonas:

– Vi som drabbas av den åverkan som görs begär att 80 procent av Amazonas ska vara skyddat till 2025.

Flera studier har visat att ursprungsbefolkningar ofta är de mest effektiva förvaltarna av regnskogar. Deras företrädare betonar att det därför krävs större satsningar mot dessa grupper.

Resurser direkt till urbefolkningarna

Hindou Oumarou Ibrahim anser att det också behövs regler som säkerställer att de resurser som satsas verkligen når fram till lokalsamhällena.
– Världsledarna borde vara våra samarbetspartners och finansieringen måste anpassas efter människors behov. Men vi måste också se till att resurserna går direkt till ursprungsbefolkningarna, säger hon.

Vid klimatmötet har flera länder tillsammans med ett antal privata finansiärer utlyst 1,7 miljarder dollar som ska gå till att hjälpa lokalbefolkningar och urfolk att stärka skyddet av regnskogar fram till 2025.

Tidigare beräkningar har samtidigt visat att inom de satsningar som görs för att skydda världens skogar går endast små resurser direkt till de urfolksgrupper som bor i de berörda områdena.

*Denna IPS-artikel har tillkommit med stöd från organisationerna Iniciativa Climática i Mexiko  samt European Climate Foundation.