– Vi kan uppnå omfattande klimatnytta genom att avverka mindre. Och motsatsen gäller också. Avverkar vi mer ökar tillförseln av koldioxid till atmosfären och då blir det mycket svårt att nå det nationella målet om netto-noll-utsläpp till 2045, säger Göran Englund, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Olika tidshorisonter

Sedan 2019 har Göran Englund projektlett studien som istället för att ha en tidshorisont på hundra år har räknat på klimateffekterna av avverkning under en kortare tidsperiod.

– Merparten av alla studier visar att klimatnyttan över en kortare period blir större om mindre mängder skog avverkas istället för större. Det är vida spridd kunskap, säger Göran Englund som menar att forskare, trots vedertagna fakta, ofta utgår från det längre tidsperspektivet i sina beräkningar av klimatnytta och det är tidsperspektivet som gör att forskningen kommer fram till olika slutsatser.

– Men man måste räkna på både kort och lång sikt. Och vara medveten om att det finns en skillnad. Räknat på mer än hundra år kan det kanske ge klimatnytta att avverka mer, men det kan aldrig bli netto noll i koldioxidutsläpp till år 2045 och det är ju de kommande decennierna som är kritiska för klimatet. Tvärtom blir det en stor tillförsel av koldioxid till atmosfären om man ökar avverkningstakten.

Substitutionsnytta

Förutom ett kortare tidsperspektiv gör forskarna bakom studien ett annat antagande om skogens så kallade substitutionsnytta än vad annan skogsforskning gör. Substitutionsnytta är den klimatnytta skogen kan tänkas ha i jämförelse med om produkten hade gjorts av eller med kol eller olja istället.

– Här verkar en del forskare anta att varenda kolatom som kommer ur skogen ger substitutionsnytta. Gör man det så överskattar man nyttan av substitution, säger Göran Englund och exemplifierar med energiåtervinning.

Han menar att människor och företag i Sverige är bra på att återvinna energin i gamla trä- och pappersprodukter, medan detsamma inte gäller för många länder i Europa och Nordafrika som importerar svenska skogsprodukter.

– Där återvinns inte trä och papper i samma utsträckning utan hamnar på tippen istället. Och då går ju kolet ut i atmosfären och det uppstår ingen substitutionsnytta. Därför kan man inte anta att varje produkt med ursprung i skogen har en automatisk substitutionsnytta. Det krävs att man gör noggranna analyser av substitutionsnyttan för varje produkt.

Ger större nytta än samhällets utsläpp

Göran Englund menar att studien har ytterligare ett perspektiv som inte är vanligt förekommande i forskningen: den klimatnytta som skogen bidrar med om den inte avverkas har jämförts med samhällets övriga klimatskadliga utsläpp.

– Och när vi gjorde den jämförelsen ser vi att om skogen inte avverkas fram till 2045 så är skogens klimatnytta oerhört mycket större än alla andra klimatskadliga utsläpp som samhället står för.

I Skåne, där det finns mycket folk och lite skog, blir klimatnyttan av ett avverkning-stopp fram till 2045 jämförbart med resten av länets andra utsläpp av klimatskadliga gaser. I skogslänet Jämtland är faktorn 16.

– Om vi slutar avverka skogen i Jämtland de kommande 25 åren så kan vi svälja det länets utsläpp 16 gånger om.

Menar du att skogsägare ska sluta avverka helt?

– Vi vill inte att skogen ska sluta att brukas, men skogsägare måste få reda på vad de faktiskt kan göra för att bidra till att motverka klimatkrisen. Och resultatet är tydligt – även med ganska små förändringar från dagens avverkningsnivåer på 80 procent blir klimatnyttan omfattande.

Studien släpptes för en vecka sedan. Hur har reaktionerna varit?

– De som tycker som vi har varit positiva, men det är tyst från motståndarsidan.

Men handlar inte det här om forskning? Inte tyckande?

– Det är en jäkligt bra fråga, skrattar Göran Englund. Vi har försökt att göra en objektiv analys men det är en utmaning i det läge vi har nu. Vår studie utmanar ett etablerat forskningsparadigm som säger att ett intensivt skogsbruk är bra för klimatet.

– När ett starkt paradigm blir angripet brukar folk bli arga och debatten kan resultera i tyckande snarare än sakliga argument.