Bara stadsdelen Nordost i Göteborg placerade omkring 100 barn yngre än tio år ensamma på HBV åren 2018–2020, visar en sammanställning som TT gjort.

Det är över en tredjedel av de totalt 277 placeringarna som gjordes i hela landet under de tre åren. Hur många som totalt placerats av Göteborgs stads socialnämnder är oklart, men bara tillsammans med stadsdelen Hisingen blir siffran omkring 136.

Ing-Marie Larsson, avdelningschef på socialförvaltningen i stadsdelen Nordost, överraskas själv av resultatet.

– Det är bristen på familjehem som är förklaringen till varför det placeras på HVB utan vårdnadshavare, säger hon.

Den längsta placeringen under perioden är ett barn som är i sju–nio-årsåldern och varit placerat på HVB utan vårdnadshavare i två år. Mediantiden för placeringarna i stadsdelen nordost varierar mellan åldersgrupper och åren som undersökts – från 12 dygn upp till 61 dygn. Det betyder att små barn placerats på HVB från enstaka dagar upp till flera månader – och i ett fall två år.

Väntar på vård

TT: Ser du något problem med att ni placerar så många små barn på HVB?

– Ja, absolut. Det är ingen hemlik miljö och det är många personalbyten för de små barnen. Det är verkligen ingen bra uppväxtmiljö, säger Ing-Marie Larsson.

Stadsdelen Hisingen i Göteborg har färre placeringar, totalt 36, som är jämt fördelade över åldrarna 0–9 år. Tre av de barnen har varit placerade på HVB i 100 dagar. Ett annat i 75 dagar.

– Barn med omfattande funktionsnedsättningar kan ha behov av vård på HVB, till följd av just funktionsnedsättningen. Då kan placeringen bli långvarig. Det händer också att barn med svår psykisk ohälsa kan behöva placeras på HVB i avvaktan på plats på barnpsykiatrins behandlingshem, skriver Elisabeth Johansson, verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen i ett mejl.

Karlshamns kommun har haft elva små barn placerade på HVB utan vårdnadshavare. Längden har varierat från tre månader ned till två dagar.

Värre än innan

Placeringarna sker på ett HVB som ligger i kommunen. Men även om socialtjänstpersonalen känner till det väl, är det inte vad små barn behöver.

– Det är flera olika familjer där och personal som byts ut under dygnet. Det är många som barnet måste anpassa sig till. Det vi vill är att barnet får komma till några få trygga vuxna, det är jättesvårt att få det på HVB, säger Menesha Alijaj, chef för placeringsenheten.

Hon ser en risk att placeringen på HVB ger barnen fler svåra erfarenheter och en större otrygghet än de hade när de först omhändertogs. Det ställer ännu högre krav på ett familjehem. Och att hitta familjehem är ett stort problem.

– Det är jättesvårt. Under pandemin har man inte kunnat vara ute och göra reklam som vanligt. Vi har ofta vänt oss till företag men de har också haft svårt. Vi har hittat ett fåtal, säger hon.

Brist på riktiga hem

Landskrona kommun har haft 18 placeringar som varat från ett par dagar upp till fyra månader. Alla har placerats på kommunens egna barnboende som startades på grund av bristen på jourhem där barn med akuta behov kan placeras.

– Eftersom vi driver det här i egen regi så tycker vi att barnen har det bra där, istället för att flytta barn mellan olika jourhem. Det ligger i Landskrona så våra socialsekreterare kan göra täta uppföljningar, säger Pia Söderstjärna, verksamhetschef för barn och unga på socialförvaltningen.

TT: Ser du några risker med att de små barnen är placerade på HVB?

– Det är en institution, även om den är liten, och inga barn ska behöva bo på institution. Trygga, bra jourfamiljehem hade varit att föredra, men vi tycker att vi har en fungerande verksamhet som utgår från barnens enskilda behov – trots att det ses som en institution, säger hon.

Efter de senaste årens larm om brister i HVB-hem tillsatte regeringen i början av oktober en utredning om hur vården av placerade barn och unga kan bli bättre. Utredningen, som berör tiotusentals unga, ska redovisas den 10 april 2023.