Mängden ansökningar om att avverka fjällnära skog har ökat kraftigt. Föreningen Skydda skogens talesperson Kristina Bäck hoppas nu på EU:s lagstiftning till skydd för såväl tretåig hackspett som klimat.
Den tretåade hackspetten behöver träd som är 200 år gamla för att kunna överleva. Därför riskerar den att försvinna om det blir grönt ljus för de många ansökningar om avverkning av fjällnära skog som lämnats in till Skogsstyrelsen.
– Går man fram med maskiner blir dessutom marken sönderkörd, säger Kristina Bäck, medlem av föreningen Skydda skogen och initiativtagare till inventeringen av ett hotat område i Jämtland.
Skogsstyrelsen meddelar på sin hemsida att sedan år 2020 handlar det om fyra gånger så många anmälningar av avverkning av fjällnära skog som normalt. I september handlade det om sammanlagt 14 300 hektar i hela landet och sedan dess har fler ansökningar lämnats in.
Kristina Bäck menar att det som står på spel är bland annat 2 000 hotade arter, som behöver större områden av orörd natur för att kunna överleva.
– Den tretåiga hackspetten överlever inte i plantager, till exempel, berättar hon.
Till det kommer att den sönderkörda marken kommer att avge koldioxid som funnits lagrad där, vilket ökar klimatpåverkan från området. Vad gäller själva träden som avverkas tror hon att de blir biobränsle eller pappersmassa. Det handlar om gamla knotiga träd med smala stammar som passar illa som virke.
EU-lag kan skydda
Nu hoppas hon att EU:s lagstiftning ska kunna skydda de svenska naturskogarna. För ifall skogarna verkligen avverkas enligt anmälningarna, så kan det strida mot Artskyddsförordningen.
– Man skulle hoppas att EU räddar skogarna, för de har ögonen på Sverige, säger hon.
Artur Larsson hos Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet menar att anmälningarna om avverkning kan handla om att skogsägarna räknar med att få ersättning i händelse av ett nej. Det handlar om 125 procent av skogens värde i det fallet, något som utlovas av ny lagstiftning. Så kanske fälls träden inte ändå.
Avverkas den anmälda skogen verkligen så innebär det även enligt honom ett hot mot arterna som är beroende av skogarna.
– Det kan innebära en försämring för dessa arter och risk att dessa arter kommer att tas upp i den svenska rödlistan framöver, skriver Artur Larsson i ett mejl till tidningen.
