Tre pristagare får dela på årets Nobelpris i fysik – Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi. Forskarna har gjort viktiga upptäckter för att förstå jordens klimat. ”Att belönas med Nobelpriset är en fantastisk överraskning”, säger Hasselman till TT.
Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann delar på ena hälften av priset, för att ha lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till dess förändringar. Giorgio Parisi belönas för ”sina banbrytande bidrag till teorin för oordnade material och slumpmässiga processer”, skriver Kungliga Vetenskapsakademin (KVA).
Årets pris handlar enligt KVA om nya metoder för att beskriva komplexa system och att kunna förutsäga deras långsiktiga beteende. De är svåra att förstå, eftersom de kännetecknas av slump och oordning.
– Jag förstår det inte riktigt, men det känns fantastiskt, säger professor Klaus Hasselmann om priset när TT når honom på telefon.
– Jag hörde det för bara fem minuter sedan. Jag försöker fortfarande greppa det.
TT: Är du överraskad?
– Det är verkligen en överraskning. Jag tycker inte att jag har forskat allt för mycket i mitt liv, men jag har haft väldigt roligt när jag gjort det tillsammans med mina kollegor. Och att belönas med Nobelpriset är en fantastisk överraskning, säger Hasselman.
Väder och klimat kopplades samman
Syukuro Manabe har tittat på jordens klimat – ett komplext system av stor betydelse för mänskligheten – och visade hur ökad koldioxidhalt i atmosfären ger upphov till högre temperatur på jordytan.
Han ledde under 1960-talet utvecklingen av fysikaliska modeller för jordens klimat, och var den förste att utforska samspelet mellan strålningsbalansen och den vertikala transporten av luftmassor.
”På så sätt lade han grunden för utvecklingen av dagens klimatmodeller”, skriver KVA.
Senare skapade Klaus Hasselmann en modell där väder och klimat kopplades samman. På så vis kunde frågan besvaras om varför klimatmodeller kan vara pålitliga trots att vädret är omväxlande och kaotiskt, enligt KVA.
”Han utvecklade även metoder för att identifiera specifika signaler, fingeravtryck, som både naturliga fenomen och mänskliga aktiviteter lämnar på klimatet”, skriver Vetenskapsakademin.
Metoderna har använts för att påvisa att temperaturökningen i atmosfären beror på mänskliga utsläpp av koldioxid.
"De viktigaste bidragen"
De här upptäckterna beskrivs som de viktigaste bidragen inom teorin för komplexa system, och gör det möjligt att på ett matematiskt precist sätt förstå och beskriva många olika och till synes helt slumpmässiga material och fenomen. Och detta inte bara inom fysiken, utan även inom områden som matematik, biologi, neurovetenskap och maskininlärning.
KVA har med Giorgio Parisi på länk vid pressträffen.
– Jag blev väldigt glad. Jag förväntade mig det inte. Jag hade en liten aning om att jag kunde ha en chans så jag hade telefonen i närheten, men det var inte som att jag förväntade mig det, svarar Parisi på frågan om hur det kändes att få reda på att han tilldelats Nobelpriset i fysik.
Han får även frågan om han har ett budskap till världens ledare inför det stundande klimatmötet.
– Vi behöver agera väldigt snabbt. Det är tydligt att vi för framtida generationer behöver agera nu och kraftfullt, säger Parisi.
Fakta: Pristagarna
Syukuro Manabe, född 1931 (90 år) i Shingu, Japan. Fil.dr 1958 vid University of Tokyo, Japan. Senior Meteorologist vid Princeton University, USA.
Klaus Hasselmann, född 1931 (89 år) i Hamburg, Tyskland. Fil.dr 1957 vid Georg-August-Universität Göttingen, Tyskland. Professor, Max-Planck-Institut für Meteorologie, Hamburg, Tyskland.
Giorgio Parisi, född 1948 (73 år) i Rom, Italien. Fil.dr 1970 vid Sapienza Universitá di Roma, Italien. Professor vid Sapienza Universitá di Roma, Italien.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, med ena hälften gemensamt till Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann och andra hälften till Giorgio Parisi.
Källa: Kungliga Vetenskapsakademin
Fakta: Alfred Nobel
Alfred Bernhard Nobel (1833-1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare. Han uppfann dynamiten och låg bakom en rad andra viktiga uppfinningar inom sprängteknikens område.
I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans kvarlåtenskap, det vill säga den förmögenhet han hade tjänat ihop efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.
Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi (eftersom Nobel inte nämnde den kategorin i testamentet) utan benämns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna ”som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta”. Men i praktiken fungerar det inte så eftersom vetenskapliga rön oftast tar många år att verifiera. Pristagarna belönas därför relativt långt efter att de gjort sina upptäckter.
Prisceremonin äger normalt sett rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman är tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer får dela på varje pris.
TT
