Redan tidigare har regeringen aviserat förslag för sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Nu föreslås att garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen höjs från och med den 1 januari 2022. Förslagen finns med i den budgetproposition för 2022 som regeringen lägger fram efter helgen.

Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Det beräknas kosta drygt 1,5 miljarder kronor per år.

Ekonomiskt sårbara

– Det kommer att innebära bättre ekonomi för 160 000 människor, en grupp som vi vet är ekonomiskt sårbar, sade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på en presskonferens med jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) och socialminister Lena Hallengren (S).

Förslaget fanns också med i Vänsterpartiets krav på årets budget och regeringen behöver V-stöd för att få igenom budgeten i riksdagen.

Regeringen föreslår också höjt bostadstillägg för den här gruppen. Bostadskostnadstaket höjs till 7 500 kr för ogifta och 3 750 kronor för gifta och samboende.

Med den förändringen blir nivån densamma som för pensionärer. Kostnaden är 550 miljoner kronor på årsbasis.

Fler barn

Regeringen föreslår också att rätten till assistans ska stärkas 2023. Regeringen kommer att lägga en proposition till riksdagen nästa år.

– Jag kan inte säga vilken månad det blir, men under nästa år, säger Lena Hallengren till TT.

Förslagen följer den utredning som presenterades på försommaren i år om stärkt rätt till personlig assistans och remissomgången är inte avslutad ännu. Ändå går regeringen vidare med beskedet att förslagen ska genomföras.

Fler barn ska få rätt till personlig assistans genom att föräldraansvaret smalnas av. Fler funktionshindrade som behöver tillsyn för att inte skada sig själva, eller för att klara att planera sin dag, ska kunna få tillsyn genom personlig assistans.

Kostnaderna beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år 2027, när reformerna förväntas ha fått fullt genomslag.

– Sammantaget leder de här förändringarna till att 2 000 personer, varav ungefär 800 barn får rätt till assistans. Det är en lättnad för många vuxna och barn som slipper gå runt med en klump i magen och fundera på hur assistansen ser ut framöver, uppger Hallengren.

Reagerar positivt

Man vill även höja underhållsstödet till ensamstående föräldrar med barn i åldrarna sju till tio år samt inrätta ett nationellt kunskapscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Både Funktionsrätt Sverige och Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) välkomnar förslagen om den personliga assistansen.

– Vi är positiva, säger Nicklas Mårtensson, generalsekreterare för Funktionsrätt Sverige.

Han pekar bland annat på att omfattningen av föräldrars ansvar för svårt funktionshindrade barn kan gå från orimligt till mer rimligt.

Mårtensson tror att förslagen, om de genomförs, kan återställa den personliga assistansen för funktionshindrade till de intentioner som fanns i lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Den tillkom för snart 30 år sedan och beskrevs som revolutionerande för att funktionshindrade ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt.