De senaste åren har det skrivits mycket i media om hur biblioteken blir allt stökigare och att såväl besökare som personal kan känna sig otrygga. För två år sedan släppte också fackförbundet DIK (Dokumentation, information och kultur) en rapport som målade upp en dyster lägesbild. Bland annat konstaterade man att andelen som upplevt våld eller våldsamma situationer på folkbiblioteken hade ökat från 39 till 55 procent och och hela 93 procent av personalen hade upplevt social oro.

Många bibliotek har arbetat med ordningsvakter och väktare för att skapa en lugnare miljöer, så har man även gjort på Stockholms stadsbibliotek, men sedan i mars i år driver de också ett pilotprojekt med en så kallad bibliotekssocionom som ska fungera som ett komplement till deras övriga trygghetsskapande arbete.  Men det handlar också om att, genom kontakt med olika organisationer och myndigheter, visa vart personer som lever i social utsatthet kan vända sig.

– För några år sedan läste jag av en slump i en tidning på nätet om hur man har arbetat med det här i San Fransisco och tyckte det lät väldigt intressant. Och i år fick vi möjlighet att genomföra det, säger Cecilia Svanberg som är enhetschef på Stockholms stadsbibliotek.

Uppsökande och relationsskapande

Jenny Hector heter hon som har fått jobbet som Sveriges första bibliotekssocionom. Hon har sedan tidigare lång erfarenhet av att jobba med människor i utsatthet, bland annat från Enheten för hemlösa vid Medborgarplatsen.

– En vanlig dag för mig kan se väldigt olika ut eftersom jag jobbar både uppsökande och relationsskapande, men också med att ge medarbetarna redskap för hur de ska bemöta personer med olika problem. Bland annat rör jag mig mycket i biblioteket för att folk ska känna igen mig och för att kunna bygga förtroende, säger hon.

Till skillnad från många andra bibliotek så har stadsbiblioteket inte så stora problem med stökiga ungdomsgäng, här handlar problemen framförallt om vuxna med en komplex psykisk ohälsa där till exempel missbruk och hemlöshet kan ingå, berättar Jenny Hector. Hon beskriver hur det ofta kan ta långt tid att bygga upp ett förtroende, särskilt med personer som har levt länge i utsatthet och som kan ha svårt att lita på myndigheter.

–  Min viktigaste erfarenhet är  att alla vill bli sedda som personer och inte som missbrukare. Så det handlar mycket om att verkligen möta dem och se vad de gillar. jag har pratat om alltifrån husdjur till böcker för att senare kunna komma in på andra frågor.

Återspegling av samhället

Hon beskriver också hur just det här relationsskapande arbetet har blivit extra svårt under pandemin då hon har behövt använda munskydd och hålla avstånd till de hon möter.

Cecilia Svanberg tror att de problem som rapporteras om från biblioteken i mångt och mycket är en återspegling av samhället i stort.

– Biblioteket är ju en plats dit alla är välkomna, det är gratis och man behöver inte ha något syfte med att komma hit. Det är ju i grunden något fantastiskt som vi ska värna om. Men det innebär också att de utmaningar som finns i samhället också finns på biblioteken, säger hon.

Intresse från andra bibliotek

Huruvida projektet kommer få någon fortsättning efter att det löper ut i mars nästa år och om det kommer att anställas bibliotekssocionomer på fler bibliotek i Stockholm är än så länge oklart. Men däremot verkar Örebro ha snappat upp metoden, i alla fall har de lagt ut en annons om tillsättning av en bibliotekssocionom med en liknande uppdragsbeskrivning som den Jenny Hector har. Cecilia Svanberg tror att det finns fler bibliotek som skulle kunna ha nytta av en socionom, men att det också kan finnas många andra kompetenser som är önskvärda.

– Vad vi gör i det här projektet är att se vad effekterna blir av att ta in en helt ny kompetens som vi inte haft tidigare. Men varje bibliotek för göra en analys av vad de har för problem och se vad som passar bäst för just dem.