Fredagen den 6 augusti är det 76 år sen USA detonerade första atombomben över Japan. Det tar en riksomfattande kampanj fasta på och lanserar ett upprop för att få Sverige att ansluta sig till FN:s avtal om förbud mot kärnvapen.

– Förbudet ger ett väldigt starkt stöd att på sikt avveckla kärnvapnen genom att det blir olagligt enligt internationell rätt att prova, utveckla, utplacera, hota att använda, använda och ta emot kärnvapen, säger Karin Utas Carlsson, en av aktivisterna som samordnar kampanjen.

Hittills har 55 stater ratificerat och 86 signerat det avtal som trädde i kraft den 22 januari i år. Men Sveriges underskrift har uteblivit. Det vill kampanjen ”Kärnvapenförbud. Nu!” ändra på. Hittills har 56 olika freds- och miljöorganisationer skrivit under uppropet för att förmå regeringen att signera avtalet och riksdagen att ratificera det. Även ett antal publika personer som Kajsa Ekis Ekman, KG Hammar, Gudrun Schyman och Ruben Östlund har anslutit sig.

Kärnvapnen moderniseras i dag

FN:s nya kärnvapenförbud är mer kraftfullt än icke-spridningsavtalet från 1968. Syftet med det gamla fördraget var att hindra spridningen av kärnvapen genom att endast fem stater i världen ska tillåtas ha kärnvapen: USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland. Men den förväntade nedrustningen uteblev. Istället har kärnvapnen moderniserats och nya stater har tillkommit. Storbritannien beslutade nyligen om en ökning av kärnvapenkapaciteten med 40 procent – istället för en utlovad minskning.

– Icke-spridningsavtalet har inte hjälpt alls. Istället suddas gränsen mellan konventionella vapen och kärnvapen ut idag med en lägre tröskel för användning som följd, säger Utas Carlsson.

Kärnvapenförbudet är en signal som istället höjer tröskeln för användande av kärnvapen idag.

– Sådana här konventioner har visat sig fungera ganska bra när det gäller kemiska och biologiska vapen, landminor och klusterbomber, säger Utas Carlsson.

Kampanjen pågår till valet nästa år.