EU har länge diskuterat olika åtgärder mot våld mot kvinnor, som blivit ett allt större problem. En ny europeisk undersökning visar att ungefär en tredjedel av 42 000 tillfrågade kvinnor utsatts för någon typ av fysiskt eller sexuellt våld, stalkning eller sexuella trakasserier. Och varje år dör 3500 personer – de flesta kvinnor – efter att ha blivit utsatta för våld i hemmet, enligt statistik från Eurostat.

Problemet har blivit värre de senaste åren, och ännu mer under pandemin, enligt Jacob Öberg, forskare och universitetslektor i straffrätt vid Örebro universitet.

Han tror inte att lagen kommer att innebära att mäns våld mot kvinnor kommer att minska – eftersom det handlar om strukturella samhällsproblem. Det är mer ett sätt för EU-politiker att visa att de bemöter problemet.

– Däremot kan den ha ett symbolvärde. Genom lagar kan man ändra människors tankar och beteenden, och ändra ett patriarkalt synsätt, även om det är svårt att bedöma lagens effekt.

Kontroversiellt förslag

Han tror också att lagen kan ha större effekt i vissa länder där lagstiftningen mot dessa brott inte är så omfattande.

– Stalkning till exempel är inte kriminaliserat i en del länder. I svenskt perspektiv tror jag inte den får särskilt stor betydelse, även om den kan innebära att vi får högre straff i Sverige mot den här typen av brott.

Förslaget om att det ska bli ett brott på EU-nivå är ganska kontroversiellt, menar han, eftersom EU inte har särskilt starka befogenheter att bestämma över nationella lagar och regler. Det finns inte heller någon gränsöverskridande dimension när det kommer till mäns våld mot kvinnor.

– Andra brott på EU-nivå, som till exempel terrorism, narkotikahandel, och vapenhandel, har naturliga gränsöverskridande element. Men våldtäkt, misshandel, stalkning och överträdelser mot kontaktförbud är brott som begås nationellt, av exempelvis svenska män mot svenska kvinnor.

Politiska hinder

Om lagen blir verklighet kommer den ha företräde över svensk lagstiftning på grund av principen om EU-rättens företräde. Det innebär att Sverige kan komma att behöva göra om sin lagstiftning.

Kan det innebära en försvagning av lagstiftningen för svensk del?

– Nej, det tror jag inte. Straffrättsliga EU-initiativ innebär alltid högre straff, EU har inte kompetens att avkriminalisera utan bara bygga på det straffrättsliga skyddet.

För att lagen ska bli verklighet behöver alla EU:s 27 medlemsstater acceptera lagförslaget. I dagsläget finns framförallt politiska hinder för att det ska ske, menar Jacob Öberg.

– Vissa länder kan komma att sträva emot, kanske inte för att de sätter sig emot sakfrågorna, utan mest av politiska skäl och för att de har har problem med EU på andra plan.

Under sommaren kommer sannolikt ett formellt förslag från Europaparlamentet att finnas på plats som sedan skickas vidare till EU-kommissionen. Om det accepteras där kommer de att presentera ett förslag till EU:s medlemsländer som förhandlar om förslaget i vinter.

Den slutliga lagstiftningen, om det blir verklighet, kan finnas på plats våren 2022.