Det är 19:e året i följd som Andra AP-fonden genomför sin mätning, där 339 börsnoterade företag på Stockholmsbörsen ingår i år. Resultatet är positivt, aldrig förr har så många kvinnor suttit i svenska börsbolagsstyrelser, som nu. Samtidigt är andelen kvinnor på beslutande positioner fortfarande låg. Andelen kvinnliga vd:ar är enbart 12,7 procent och andelen kvinnliga styrelseordförande under 10 procent.

– Det är gåtfullt att det är så få styrelseordföranden som är kvinnor. Nu när det är fler kvinnor i valberedningar så borde det också vara fler kvinnliga ordföranden, säger Eva Halvarsson, vd för Andra AP-fonden.

Enligt Andra AP-fondens index är nu andelen kvinnor i valberedningar drygt 16 procent, det vill säga under den magiska gräns på 30 procent som forskning visar gör att en grupp lyckas göra sig hörda.

Eva Halvarsson tror på att öka andelen kvinnor i valberedningar. Hon beskriver också det faktum att många stora privata ägare på Stockholmsbörsen har en lång historia med män på ordförandeposterna. Vilket gör att valberedningarna kan tendera att fastna i den sfären.

– Jag får ofta frågan: vad ska vi göra åt det här? Jag menar att man måste ha förebilder, man måste se exempel, säger Eva Halvarsson.

Både glädjande och oroväckande

Maija Inkala på stiftelsen Allbright, som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande poster i näringslivet, kommenterar årets index. 

– Om vi börjar med styrelserna så är resultatet glädjande, det går framåt efter att ha stått still nästan i tre år. Däremot, om vi tittar på ordförandeposter så är fortfarande nio av tio män, det är oroväckande, säger Maija Inkala.

Innebörden av detta är att kvinnor fortfarande är långt ifrån den beslutande makten i företagen. Dessutom går den utvecklingen bakåt, från 2019 då andelen kvinnor var 10,2 procent till i år då den är 8,6 procent.

– Boston Consulting Group (BCG) publicerade nyligen en rapport om jämställdhet i börsbolag och där hamnar Sverige på 35:e plats. Det handlar om att vi har få kvinnor på ordförandeposter, vd-poster och som affärsområdeschefer, säger Maija Inkala

Rapporten från BCG påtalar att jämställdhet och mångfald, i Sverige, ofta ses som en HR-fråga istället för som en affärskritisk fråga. Vilket också blir synligt i siffror som visar att 84 procent av de som innehar affärskritiska roller i Sverige är män, medan kvinnor har större del i företagsfunktioner som marknad, kommunikation och HR.

Att det är många olika parter, med olika prioriteringar och bevekelsegrunder, som ska enas när bolagsstyrelser, vd och ordförande ska utses, gör att det är komplicerat menar Eva Halvarsson. Samtidigt säger hon:

– Hur svårt kan det vara? Vi har ju redan sett att det är möjligt att ha jämställda styrelser i de statliga bolagen. De är stora betydelsefulla, komplexa verksamheter och där har ägaren lyckats med detta. Vi driver den här frågan för att vi vill att bolagen ska de bästa ledningarna, för att ge bästa avkastning på våra pensioner. Jag tror att det finns mycket outnyttjade talanger där ute.

Fler kvinnor valberedningar ger fler kvinnor i styrelser

Stiftelsen Allbrights rapporter liksom Andra AP-fondens index visar att fler kvinnor i valberedningar leder till fler kvinnor i styrelser och det leder i sin tur till fler kvinnor på ledningsposter. Maija Inkala menar att jämställdhet i börsbolagen inte är en rättvisefråga eller en lyxfråga:

– Det är en affärskritisk fråga, forskning visar tydligt att blandade grupper fattar bättre beslut vilket också ger bättre lönsamhet, säger hon.

Vad innebär det att det nu är 34,4 procent kvinnor i de svenska börsbolagsstyrelserna?

– Forskning visar att när en underrepresenterad grupp utgör minst 30 procent, då kan de göra sina röster hörda, så det är positivt, men samtidigt har andelen i princip stått still de senaste åren, säger Maija Inkala.

På Allbright tror man det som gjorde att utvecklingen stannade av var att hotet om kvotering skrotades i riksdagen 2017.

När tror du att vi kan se en jämställd representation i börsbolagen?

– Om vi tittar vi på ledningsgrupperna och ökningen de senaste 10 åren, som är en procent per år, innebär det att vi kan vara jämställda år 2042, så det är väldigt långt bort.

Under förra året såg man på Allbright även en ökning av företag som helt saknar kvinnor i ledningen.

– Så länge den utvecklingen fortsätter så kommer vi aldrig se en jämställdhet i börsbolagen, säger Maija Inkala.

Anders fortfarande vanligast

För ett antal år sedan rapporterade Allbright att det vanligaste namnet på en person i en svensk börsbolagsstyrelse är Anders. Har detta ändrats?

– Det absolut vanligaste namnet i det svenska näringslivet är Anders. Näringslivet lider fortfarande av ett Anderskretslopp som är svårt att bryta, säger Maija Inkala och förklarar:

– Anders i valberedningen rekryterar Anders till styrelsen som rekryterar Anders till ledningsgruppen. Så ser det tyvärr fortfarande ut. Förvisso har det vanligaste vd-namnet bytts från Anders till Per, men det är långt kvar till vi får en Anna eller en Amira som vanligaste namn i näringslivet.