Rapporten Forestry at the edge visar att antalet ansökningar om tillstånd för avverkning i den fjällnära skogen ökade med nästan 400 procent under 2020.

Enligt Jon Andersson, skogsekolog och rapportförfattare, är den stora ökningen bland annat kopplad till en dom i mark- och miljööverdomstolen från 2020, som ledde till att staten måste kompensera markägare som inte får avverka fjällnära skog med 125 procent av värdet för avverkningen.

Det ger alltså mer pengar för en markägare att skydda skogen än att avverka den, men för att få ersättningen krävs ett avslag från Skogsstyrelsen.

Under 2021 beviljade Skogsstyrelsen 360 miljoner kronor för att kompensera skogsägarna. Ändå är det ganska många som får tillstånd, enligt Jon Andersson.

– I vissa delar av fjällnära skog har man avverkat mycket. De delar av den fjällnära marken där man inte upptäcker höga naturvärden får i allmänhet tillstånd för avverkning. Men det finns även andra värden som kan ge avslag på ansökan, som till exempel höga värden för friluftsliv, säger han.

"Jättedålig affär för klimatet"

Han förklarar att den fjällnära skogen oftast har en lågintensiv brukningshistorik. De flesta träden är betydligt äldre i förhållande till annan skogsmark och har höga naturvärden. Det har att göra med att sågverksindustrin bedrevs främst vid kusten, och spred sig längs älvdalarna men inte hann upp till fjällen innan man började med kalhuggningen.

Vad innebär ökad avverkning av fjällnära skog för klimatkrisen? 

– Att avverka skogen och använda för värmeverken är en jättedålig affär för klimatet. Det är betydligt bättre att låta träden stå eftersom de lagrar massor av kol, även i marken. De gamla skogarna har ett stort kolförråd, med mycket markkol och död biomassa.

Tror du kompensationen gör att fler ansöker om avverkning, fast de inte hade tänkt avverka från början?

– Det är svårt att veta men det är troligt eftersom antalet ansökningar ökat så mycket sedan det blev möjligt att få kompensation. Men det är ofta svårt att avverka i fjällnära skog eftersom det ligger långt från industrin. Dessutom är det gammal skog med röta och lågt virkespris, som i bästa fall hamnar i värmeverket. Det är ingen bra affär men många gör det ändå.

Avverkning tillåts ofta

När en ansökan för avverkning kommer in till Skogsstyrelsen, gör myndigheten ett fältbesök för att kolla om det finns höga naturvärden, berättar Jon Andersson.

– Tillsynsmyndigheterna (Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen) sätter ribban högt för vad höga naturvärden är. Om det inte rör sig om nästan urskog, det finaste som finns, tillåter man ofta avverkning.

I november 2020 lämnades en skogsutredning över till regeringen som föreslår att svenska staten ska bekosta formellt långsiktigt skydd av cirka 500 000 hektar produktiv fjällnära skogsmark.

Hur skyddar staten bäst denna skog, är det genom att kompensera markägarna?

– Ja, som det ser ut nu så finns inget annat alternativ än ersättning. Det handlar om en ekonomisk prioritering för att den här skogen ska skyddas. Men det är inte vilken regering som helst som gör en sådan sak. Ju fler steg högerut man tar, desto mer minskar chanserna för att det ska bli fjällnära skydd.