I Dalsland är böcker inte bara något som lånas på bibliotek. För några år sedan började Dalslands litteraturförening sätta ut bokskåp där man kan låna och lämna böcker. Konceptet har gjort succé och i år fördubblar man antalet skåp.
Det första skåpet sattes upp 2017 utanför Nordiska Litteraturhuset i Åmål. Det blev snabbt populärt och efter det hörde flera kommuner, näringsidkare och föreningar runtom i Dalsland av sig och ville också ha skåp.
– Tanken är att man ska kunna hitta en bok där man inte gör det i vanliga fall, berättar Lena Grönlund.
Hon var med och startade Dalslands litteraturförening, som även arrangerar Bokdagar i Dalsland, i slutet av 90-talet och är en av de drivande krafterna bakom bokskåpen. Och det är många personer som vill skänka böcker till föreningen. Lena Grönlund driver själv ett antikvariat och går igenom och värderar de böcker som föreningen får in. En del säljer hon på Bokbörsen, och pengarna som det genererar gå till föreningen. Men många böcker placeras numera också ut i de olika skåpen.
Bokskåp i samtliga kommuner
2019 utökade man till tio skåp, förra året växte beståndet med ytterligare några stycken och i år kommer hela 22 skåp finnas utspridda i samtliga Dalslands kommuner.
– Institutioner, föreningar och kommuner får köpa in skåpen och så ser våra volontärer till att de är fyllda med böcker. Ibland sätter folk dit böcker också. Man tar en bok och ställer dit en annan, eller ställer tillbaka någon som man har läst, berättar Lena Grönlund.
I Dals-Långed, där Lena Grönlund bor, finns bland annat ett skåp utanför ett café och i Billingsfors har man satt upp ett skåp utanför PRO:s samlingslokal. I andra samhällen kan de till exempel sitta utanför den lokala turistorganisationen, vid en bank eller en hembygdsgård. Gemensamt för alla platser där det finns skåp är att det är platser där folk gärna samlas.
– Det är också väldigt snygga skåp, det tycker jag är viktigt att påpeka för det tror jag betyder mycket. Och såvitt jag vet har det inte varit någon förstörelse, utan folk är väldigt hjälpsamma, de ställer dit böcker likaväl som att de tar böcker, säger Lena Grönlund.
Arbetet med att fylla på skåpen är uppdelat på olika volontärgrupper. Många som är aktiva tillhör den äldre generationen, men det finns även yngre personer som är engagerade. En av dem är Fatima Salem, 23 år, som också är med i redaktionen för medlemstidningen Korpgluggen som Dalslands litteraturförening. Hon tror att bokskåpen kan vara ett sätt för många att få kontakt med litteratur som man kanske inte skulle ha stött på annars.
– Man tar fram en bok och bläddrar i och verkar den intressant kanske man tar den med sig hem och läser, säger hon.
Själv har har hon vid flera tillfällen tagit en bok ur ett skåp och satt sig bredvid och läst.
Kan inte ersätta biblioteken
Under pandemin har skåpen fått en speciell betydelse, för personer i riskgrupper har de inneburit en möjlighet att kunna låna böcker utan att behöva riskera att trängas med andra på ett bibliotek. Lena Grönlund – som själv har jobbat som bibliotekarie – är dock noga med att påpeka att skåpen inte kan ersätta biblioteken.
– Biblioteken har ju för det första ett mycket större utbud. I ett bokskåp går det in 30-40 böcker, så det är inte riktigt jämförbart. Men de fyller kanske andra behov. De är ju öppna dygnet runt till exempel, säger hon.
Den största fördelen med bokskåpen tycker hon annars är att böcker som annars skulle ha slängts nu får en möjlighet att hitta nya ägare.
– Folk har väldigt svårt för att slänga böcker, så därför får vi in väldigt mycket. En del flyttar till mindre boenden och behöver rensa i bokhyllan och då ser de att det här är ett bra ställe att kunna göra sig av med böckerna utan att de bara blir till pappersåtervinning, Det tror jag är en väldigt viktig faktor.
Bokskåpen i Dalsland har också spritt sig till andra landskap. I Västmanland har författarsällskapet och ett shoppingcenter tillsammans placerat ut bokhyllor och i Strömstad har man gjort om gamla telefonkiosker till bokutlåningsrum.
