I alla storstäder cirkulerar tusentals virus och bakterier. Nu har forskare tagit prover i 60 storstäder på olika håll i världen för att se vilka mikroorganismer som finns där. Resultaten visar att varje stad har sin helt unika sammansättning, och att vissa är mer antibiotikaresistenta än andra.
Studien, som är den största i sitt slag, analyserade mikroorganismer från virus och bakterier i 60 olika storstäder på sex olika kontinenter. Under tre års tid togs nästan 5000 prover på sjukhus och inom kollektivtrafiken – till exempel på ledstänger, handtag och sittplatser.
Proverna visade dels att varje stad hade sina egna unika mikroorganismer – hela 10 928 virus och 748 bakterier – som inte finns i någon referensdatabas. Men det fanns också kända mikroorganismer, närmare bestämt 4 246 kända arter.
– Varje storstad har sitt eget ”molekylära eko” av de mikrober som definierar den. Om du gav mig din sko, skulle jag kunna säga vilken stad i världen du kommer ifrån med ungefär 90 procents säkerhet, säger Christopher Mason, professor vid Weill Cornell Medicine i New York i ett pressmeddelande.
Låg antibiotikaresistens i Stockholm
Resultaten kan vara användbara inom kriminalteknik och i arbetet med folkhälsa generellt, till exempel med att upptäcka och lära sig mer om kända och okända sjukdomar. Studien ger också en indikation på hur många mikroorganismer som är resistenta mot antibiotika och visar att det var betydligt vanligare med antibiotikaresistens i vissa städer än i andra.
Proverna som gjordes i Stockholm till exempel hörde till dem med lägst antibiotikaresistens, vilket enligt en av forskarna reflekterar den relativt restriktiva användningen av antibiotika i Sverige.
I ett nytt projekt, bland annat i Stockholm, undersöks nu spridningen av specifikt covid-19 i tunnelbanor och andra offentliga miljöer.
