Förra veckan sänkte Jordbruksverket skyddsnivån för fåglar som folk har privat (d.v.s utan försäljning av ägg), eller som sällskapsdjur, vilket betyder att så kallade hobbyhöns nu får gå ute igen. Men än är risken inte över. Det menar Maria Nöremark, expert vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

– Nej, än är faran inte riktigt över. Men risken är mycket lägre nu. Det senaste konstaterade fallet på vilda fåglar var den 11 maj och det senaste konstaterade fallet på fjäderfä var den 20 april. Det har också varit en nedgång i andra länder.

Senast vi hade en stor spridning av fågelinfluensa i Sverige var 2017.

– Men det var inte ens varit i närheten av hur det sett ut i år. Sjukdomen orskar hög dödlighet, när fåglarna börjat bli sjuka och smittan konstaterats avlivar man dem snabbt för att inte smittan ska spridas, säger Maria Nöremark.

Värst i södra Sverige

Årets fågelinfluensa har slagit brett – från mindre hobbyproducenter, till avelsbesättningar, fågeluppfödning av vilt och värphönsanläggningar, och både på ekologiska och konventionella anläggningar.

De södra delarna av landet har drabbats värst, men smittade besättningar har också påvisats bland annat i Västra götaland, Östergötland och Stockholms län.

Enligt Maria Nöremark är det svårt att svara på varför så många drabbats just i år, jämfört med tidigare år.

– Även i övriga Europa har det varit den tuffaste säsongen på länge, med  många drabbade vilda och tama fåglar. Det är inte exakt samma virusstammar som cirkulerar från år till år.

Kostar hundratals miljoner 

Den variant av fågelinfluensa som cirkulerat i år har inte orsakat sjukdom hos människor, även om det alltid finns viss risk för att smittan ska spridas till människor som befinner sig i samma miljö som smittade djur.

Smittan har däremot fört med sig omfattande kostnader ur ett samhällsperspektiv. Dels har Jordbruksverket fått vidta drastiska åtgärder i form av avlivning, sanering och desinficering. Dels har de som drabbats kompenserats med statliga medel för sina förluster och kostnader för sanering.

Enligt SVT har Sveriges största äggproducent, CA Cedergrens i Mönsterås, fått över 100 miljoner kronor i ersättning från Jordbruksverket.

Till TT har Håkan Henrikson på Jordbruksverket sagt att allt arbete med fågelinfluensan kommer att kosta minst 460 miljoner kronor. 

"En död svan får mer uppmärksamhet"

Trots omfattningen av smittspridningen har fågelinfluensan inte uppmärksammats i media i den utsträckning som kanske hade varit förväntad.

– Vi förvånas ibland i våra diskussioner över hur mycket uppmärksamhet en nyhet om en tiger som dött i covid kan få, jämfört med en situation där två miljoner fåglar dött eller avlivats. Kanske skulle det bevakas mer om det rörde sig om ett annat djurslag, till exempel kor. Hade det gällt katter eller hundar hade det definitivt rapporterats om, säger Maria Nöremark.

– Ibland får en död svan mer medial uppmärksamhet än att det samtidigt är många drabbade besättningar i landet, även om det på lokal nivå har rapporterats en del om det här.

De fåglar som dött eller avlivats går till en bearbetningsanläggning och sedan vidare till en förbränningsanläggning, där värmen tas tillvara som fjärrvärme, berättar Maria Nöremark.