En lokal koldioxidbudget visar hur mycket en kommun eller annan aktör kan släppa ut inom ramen för Parisavtalet. Nu ordnas världens första konferens i Sverige för att sprida idén till fler.
Koldioxidbudgetar fungerar ungefär som ekonomiska budgetar. Det går till på så sätt att en organisation, eller kommun, har en bestämd pott med koldioxidutsläpp som den kan fördela över sina olika verksamheter. Utgångspunkten är att fasa ut fossil energi helt. Koldioxidbudgeten tar dock även hänsyn till hur mycket koldioxid som kan släppas ut i hela världen om vi ska nå Parisavtalets mål om maximalt två graders ökning av den globala medeltemperaturen. Den globala koldioxidbudgeten bryts sedan ner för länder, regioner, kommuner eller andra enheter.
Järfälla kommun – först ut
Kommunala koldioxidbudgetar har beräknats sedan 2017 vid Uppsala universitets klimatledarskapsnod, under ledning av gästprofessor Kevin Anderson. Järfälla kommun var först ut av de svenska kommunerna och idag har runt 40 svenska kommuner antingen infört koldioxidbudgetar eller planerar att göra det. Den 26–28 maj ska flera av dem samlas tillsammans med ledande forskare inom området och representanter för civilsamhället under den nya konferensen CO2-budget.
Jonas Bane är ordförande för Klimatriksdagen, en av arrangörerna jämte Klimatsekretariatet och Uppsala universitet. Han berättar att det främsta syftet med konferensen är att göra koldioxidbudgetar mer kända och tillgängliga.
– Konferensen behövs för att bjuda in, diskutera, fördjupa sig i vad det innebär och hur det kan användas inom näringsliv och kommuner, samt hur civilsamhället kan påverka.
Visuell överblick
En av fördelarna med koldioxidbudgetar är enligt Jonas Bane att de ger en visuell överblick. Det blir tydligt hur mycket utsläpp kommunen kan göra, hur de kan fördelas mellan olika sektorer och hur arbetet går med att minska dem.
– I dag har vi politik som bygger på ambitioner, men inga mål utom tvågradersmålet. Koldioxidbudgeten är det enda styrmedel jag sett som verkligen kopplar ihop politik och vetenskap. Att det här måste vi göra, och att det finns en siffra. Därför tycker jag att det är fantastiskt.
En koldioxidbudget kan också användas för att kommunicera kring kommunens klimatarbete.
– Du kan visa dina medborgare var utsläppen måste sänkas och hur du måste prioritera. Det är ett sätt att skapa acceptans och förståelse för det klimatarbete som kommunen bedriver.
Samtidigt är Jonas Bane öppen med att konceptet inte är färdigutvecklat och att det fortfarande finns begränsningar. Exempelvis finns det inte siffror för hur mycket koldioxid alla åtgärder faktiskt motsvarar. Systemen är inte heller helt standardiserade så att kommuner kan jämföra sig med varandra. I dag syns dessutom bara fossila utsläpp i svenska kommuners och regioners koldioxidbudgetar, inte så kallade biogena utsläpp från exempelvis förbränning av trä.
Otillräckliga mål
Trots detta gör koldioxidbudgeten det tydligt att dagens politiska mål sällan är tillräckliga. Jonas Bane refererar till hashtaggen #mindthegap som klimataktivisten Greta Thunberg brukar använda. Den betecknar det stora glappet mellan befintliga politiska mål och vad forskare säger krävs för att vi ska uppnå Parisavtalet.
– En fråga är hur vi får det här att harmonisera med redan satta politiska mål. Till exempel har politiken och näringslivet planerat för nettonollutsläpp i Sverige år 2045, men det överskrider vårt utsläppsutrymme inom Parisavtalet. Det blir en konflikt med liggande politik.
Kanske på grund av denna konflikt finns idag inga nationella koldioxidbudgetar. Däremot har flera städer och kommuner i Nederländerna och Storbritannien infört dem, exempelvis Manchester, och även i Tyskland växer intresset.
Hur gör läsare som vill påverka sin kommun att införa en koldioxidbudget?
– Att komma på konferensen är ett första steg, där kan man lära sig mycket. Men först kan man informera sig, titta på kommuner som infört detta, hur det fungerar och vilka argument man använt. Man kan lägga ett medborgarförslag, väcka opinion och skapa dialog med sin kommun, säger Jonas Bane.
Bland dem som deltar på konferensen finns världsledande forskare, kommuner som gått i framkant och företrädare från civilsamhället som har lyckats införa koldioxidbudgetar i sina kommuner.
– Vi vill skapa en samlingsplats och det tycker jag att vi gör. Sedan är tanken att ha en fortsatt dialog om det här.
