Redan tidigt under pandemin kom signaler från tjej- och kvinnojourer som befarade att våld i nära relationer, både bland vuxna och bland barn, riskerade att öka. Detta som en följd av isolering i hemmet tillsammans med förövaren. Dessutom signalerade man att isoleringen även skulle kunna minska möjligheten för de våldsutsatta att söka hjälp. 

Nu visar Tjejjouren Västs enkätundersökning en försämring av den psykiska hälsan bland unga tjejer och kvinnor. Enkäten besvarades av 1600 tjejer och kvinnor i åldrarna tio till 25 år. På frågan om hur den psykiska hälsan förändrats under det senaste året svarar drygt 80 procent att de mår sämre psykiskt.

Josephine Kollén, pressansvarig för Tjejjouren Väst, säger till LFT:
– 80 procent är ju en överväldigande majoritet! Vi mäter även det allmänna måendet och där var det över en tredjedel som svarade att deras mående är jättedåligt.

"Enorm ökning på chatten"

2020 var första gången Tjejjouren Väst gjorde enkätundersökningen. Anledningen var att man hade fått en kraftigt ökad trafik i sin stödchatt.
– Vi såg att det var en enorm ökning på vår chatt, nu har ökningen gått ner men det vi ser istället är att den psykiska hälsan är sämre.

Föregående års enkät var mer kopplad till covid medan årets har fokuserat mer på skola samt vård och stöd.

– När vi frågade om de varit i kontakt med vård och omsorg så var det en tredjedel som svarade ja i år medan det förra året var 17 procent. Vi hade också fler svarande nu och de flesta som besvarat enkäten är nya, säger Josephine Kollén.

I enkätsvaren uppger över 30 procent att de har sökt kontakt med vård och/eller myndigheter och 52 procent är inte nöjda med stödet och hjälpen det har fått, berättar Josephine Kollén och säger:

– De allra flesta svarar att de inte kände sig förstådda och att de inte blev tagna på allvar. 

En ytterligare faktor som framkom var att många upplevde långa kötider för att få hjälp, vilket var vanligare bland de som bor i storstad. Många upplevde att skolan var en stor stressfaktor och källa till ångest och oro.

– Vi vill att barnkonventionen implementeras praktiskt för att konkret värna de rättigheter som barnen har. Det behöver göras på flera sätt, exempelvis genom att utöka resurserna på skolor med kuratorer och stärka upp elevhälsoteamen. Det behöver också bli lättare för ungdomar att få hjälp i primärvården, säger Josephine Kollén.

"Handlar om strukturell ojämlikhet"

På kvinno- och tjejjouren Iris i Luleå har trafiken på stödchatten ökat, beskriver Emelie Skeppar som är pressansvarig.

– Sedan vi övergick till den under 2020 har vi märkt ett ökat sökande, men det tror jag beror på vår nya plattform som är enklare och att den riktar sig specifikt för olika ålderskategorier och specifikt för tjejer. 

Enligt Emelie Skeppar är behovet av stöd och hjälp när det gäller våld i nära relation alltid stort.

– Engagemanget i frågan har ökat under pandemin och vi har fått fler frågor från media och andra. Vi ser dock att våldet finns oavsett pandemi eller inte och det har med samhället och strukturell ojämlikhet att göra, våldet är den yttersta konsekvensen, säger Emelie Skeppar.

På den nya plattformen är möjligheten att prata specifikt om frågor runt våld tydligare, vilket Emelie Skeppar menar har gjort det enklare för de unga att hitta fram till dem.

Även på tjejjouren Iris tror man att riskerna för våld i nära relation ökar när skolan är stängd.

– På chatten berättar tjejer om incest och andra övergrepp och när skolan är stängd spenderar man mer tid med förövaren och har mindre kontakt med andra som man kan berätta för, så vi befarar att det finns en ökning men vi har inte mätt det, säger Emelie Skeppar och fortsätter:

– Vi har i alla år sett att många hjälpsökande tjejer får ett bristfälligt bemötande från myndigheter, det är svårt att söka stöd och om man får ett dåligt bemötande så är chansen att man går tillbaka igen väldigt liten. 

Skeppar beskriver att de från tjejjourens sida utöver stödchatten även erbjuder praktisk hjälp och stöd, exempelvis genom att följa med till myndigheter.