Med hjälp av mobiltelefoner och datorer ska digitala aktivister från hela världen tillsammans kartlägga offentliga övervakningskameror i New York. Projektet lanseras av Amnesty som ett sätt att visa hur New York-bor spåras i sin vardag genom ansiktsigenkänning.
I USA har massövervakning med ansiktsigenkänningsteknik bland annat visat sig diskriminera svarta eftersom algoritmerna bakom tekniken har betydligt lägre träffsäkerhet på svarta personer än vita.
— Hur myndigheter väljer att använda ansiktsigenkänningsteknik är minst sagt oroande. Många städer världen över är bara en uppgradering från att använda ansiktsigenkänningsteknik som riskerar att förstärka diskriminering i polisens arbete och utgör ett hot mot rätten till mötes- och yttrandefrihet, säger Brittis Edman, policychef på Amnesty Sverige i ett pressmeddelande.
Spåras i vardagen
Nu lanserar Amnesty International projektet Decode Surveillance NYC, där digitala aktivister kommer att hjälpa till att markera och klassificera övervakningskameror i New York. Det enda som krävs för att kunna delta är tillgång till en mobiltelefon eller dator.
— Genom att använda kraften i digital aktivism över hela världen kommer Decode Surveillance NYC att försöka visa att det i praktiken är omöjligt för New York-bor att inte spåras i deras vardag med hjälp av ansiktsigenkänning, säger Matt Mahmoudi, researcher inom artificiell intelligens och mänskliga rättigheter på Amnesty International.
Förstärker strukturell rasism
I Sverige smyglanserades projektet den 14 april och hittills har 115 svenskar deltagit. Ett första resultatet förväntas sedan bli ett underlag för en kampanj inför en omröstning i delstaten New York i juni om ett förbud för delstatens polis att använda biometrisk övervakning, inklusive ansiktsigenkänning.
— Polisens användning av ansiktsigenkänning i New York förstärker den strukturella rasismen. Detta är symboliskt för hur brottsbekämpande myndigheter globalt använder ny teknik mot de mest marginaliserade grupperna. Vår förhoppning är att ett förbud mot användning av ansiktsigenkänningsteknik i New York ger ringar på vattnet i andra städer runt om i världen, säger Matt Mahmoudi.
Amnesty Decoders
Sedan projektets lansering 2016 har mer än 50 000 frivilliga från 150 länder deltagit. Tillsammans har de gått igenom stora datamängder och bearbetat mer än 1,5 miljoner uppgifter.
Detta har bland annat varit till hjälp när Amnesty’s researchers dokumenterat hur den USA-ledda koalitionens bombningar förstörde nästan 80 procent av den syriska staden Raqqa, hjälpt till att upptäcka ödelagda byar i Darfur, hålla oljebolag ansvariga för tusentals oljeutsläpp i Nigeria och analysera tweets för att dokumentera omfattningen av hotet mot kvinnor på nätet.
Källa: Amnesty
