Det senaste seklets urbanisering och utdikning har gjort livet svårt för våtmarksfåglarna. Sverige arbetar med att vända trenden genom att återskapa våtmarker, där sårbara arter som svarthakedopping och brunand kan skapa revir och få ungar.
Det är bättre för fågellivet att skapa flera små våtmarker än en stor. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Forskare jämförde vilka fåglar och revir som fanns i olika typer av våtmarker runt Uppland.
De fann att det i många små våtmarker fanns fler fågelungar än i en stor våtmark av samma totalarea. Doktoranden Ineta Kačergytė, en av forskarna bakom studien, tycker inte resultatet är förvånande.
– De små våtmarkerna har tillsammans en längre strandlinje och det är en miljö där många arter söker föda. De erbjuder också mer varierade livsmiljöer eftersom varje våtmark har lite olika förhållanden. Dessutom minskar risken för konflikter bland starkt revirhävdande arter när de har fler platser att sprida ut sig på i landskapet, säger Kačergytė i ett pressmeddelande.
70 procent av våtmarkerna borta
Forskarna fann också att artrikedomen var högre i våtmarker med grunda stränder och lägre i våtmarker omgivna av träd och igenväxta med vass.
– Det är i linje med dagens rekommendation om hur man bäst skapar våtmarker, säger Kačergytė.
Totalt noterades 38 olika fågelarter. Vanligaste var gräsand, sothöna och knipa. Mer ovanliga var årta, svarthakedopping och brunand.
Sedan början av 1900-talet har upp mot 70 procent av världens våtmarker försvunnit på grund av utdikning och urbanisering.
