Under det senaste året har Majblomman följt barngrupper i områden med sämre ekonomi, hälsa och skolresultat än genomsnittet. De har bland annat upplevt att de kommit in fler ansökningar om ekonomiskt stöd till barn på grund av pandemin, och att barn i utsatta områden fått ta vuxenansvar för familjen.

– Jag har sett att de här barnen och tonåringarna har flyttat sitt fokus. Det basala har blivit viktigare: mat och hyra i stället för läxor och kompisar. Jag vet att barn oroar sig för vad som händer när mammas a-kassa tar slut. Det är inte rimligt i ett välfärdssamhälle som Sverige, säger Saida Ahmed, sakkunnig på Majblomman i ett pressmeddelande.

Familjens ekonomi avgörande för barnen

Enligt Majblomman stämmer deras egna erfarenheter av pandemin väl överens med andra rapporter som visar att barns skolgång och fritid påverkas negativt av restriktioner, och att barn med svaga ekonomiska och andra resurser har fått tar den största smällen.

– Vi hoppas att de miljoner som regeringens vårbudget satsar på barn och unga blir till sociala investeringar som säkerställer barns jämlika förutsättningar. Familjens ekonomiska ställning ska inte få bli avgörande för hur barn kommer ur pandemin, säger Tove Lindahl Greve, generalsekreterare för Majblomman.

Tuffast för ensamstående

Enligt Rädda Barnen lever ungefär 186 000 barn i fattigdom i Sverige – runt en tiondel av landets barn. 

I en undersökning från Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och Kronofogden uppgav nyligen var tredje hushåll med barn att de haft svårt att klara sina utgifter under pandemin. Tuffast är situationen för ensamstående föräldrar, där 42 procent av de tillfrågade sade sig ha betalningsproblem.

Majblomman jobbar sedan 1907 för att motverka barnfattigdom i Sverige. Genom sina drygt 500 lokalföreningar delar de ut ekonomiskt stöd till barnfamiljer, inte minst med hjälp av den årliga försäljningen av majblommor.