Reportrar utan gränser, RSF, pressfrihetsindex rankar pressfriheten i 180 av världens länder och visar att fri och oberoende journalistik är helt blockerad eller hårt hindrad i 73 länder och begränsad i ytterligare 59.

RFS konstaterar att covid-19-pandemin utnyttjats för att blockera journalisters tillgång till informationskällor och möjligheter att rapportera i fält. Till exempel skärpte myndigheterna i Iran sin kontroll över nyhetsrapporteringen och ökade antalet rättegångar mot journalister, som ett sätt att försöka minska rapporteringen om antalet personer som dött till följd av covid-19. Och i Egypten förbjöd regeringen publicering av all sifferstatistik kring pandemin, om den inte tillhandahölls av hälsovårdsdepartementet.

– När det kommer till desinformation finns inget bättre vaccin än journalistik, men tyvärr ser vi allt oftare att faktabaserad journalistik motarbetas av politiska, ekonomiska, tekniska och ibland kulturella faktorer, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige i en kommentar.

Nordiska länder i topp

De nordiska länderna toppar indexet där Norge, för femte året i rad, ligger etta, Finland tvåa och Sverige gick upp en plats till nummer tre från plats 4. Delvis på grund av det statliga stödet till journalistik under pandemin.

Danmark, som förra året hade plats tre, halkar ner ett steg till fjärde plats.

– Årets pressfrihetsindex bekräftar återigen tydligt framgången med den ”nordiska modellen” när det gäller att upprätthålla pressfrihet. Samtidigt har pressfrihetskartan inte innehållit så få vitfärgade länder (där situationen är bra) sedan 2013, då RSF började mäta enligt nuvarande metod, skriver RFS i Sverige i en kommentar.

Få länder erbjuder bra miljö

I år kan endast tolv av indexets 180 länder, sju procent, hävda att de kan erbjuda en gynnsam miljö för journalistik, jämfört med 14 länder, åtta procent, förra året.

De två länder som inte längre anses gynna pressfriheten är Tyskland och Estland. I Tyskland attackerades ett dussintals journalister av anhängare till extremist- och konspirationsteorigrupper. Trots det anses situationen för pressfrihet i landet fortfarande vara tillfredsställande, liksom i USA, även om president Donald Trumps sista år vid makten kom att präglas av ett rekordstort antal angrepp på journalister och gripande av journalister.

I Brasilien rankas situationen för pressfrihet som allvarlig, liksom i Indien, Mexiko och Ryssland. I det sistnämnda landet använde sig regeringen till exempel av repressiva metoder för att begränsa de medier som rapporterar om oppositionspolitikern Alexei Navalny.

– I Kina tar regimen hela tiden censuren, övervakningen och propagandan till nya oönskade nivåer, skriver RFS.

Landet, som också klassas som världens största fängelse för journalister, är fortfarande starkt förankrat i indexets bottenskikt, följt av samma trio av totalitära länder som alltid: Turkmenistan, Nordkorea och Eritrea.

Förbättringar i Afrika

I länderna som hamnar längst ned i indexet utövar regimerna total kontroll över alla nyheter och all information, vilket gjort det möjligt för myndigheter i till exempel Turkmenistan och Nordkorea att hävda att de inte registrerat några fall av covid-19. Och i Eritrea har det varit fortsatt tyst om vad som skett med de elva journalister som greps för 20 år sedan, däribland den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak.

De flesta av de länder som klättrat i 2021-års index är afrikanska. I Burundi, Sierra Leone och Mali har det skett betydande förbättringar under 2020. Bland annat nämner RFS frisläppandet av fyra burundiska journalister, liksom upphävandet av den lag som kriminaliserat journalister i Sierra Leone och en minskning av antalet övergrepp på journalister i Mali.