Vilka jobb kommer vi behöva i framtiden? Nu släpps en lista med 101 yrken som bidrar till uppsatta miljö-och klimatmål. Högst upp på listan står miljörättsadvokat, med specialkompetens i naturens rättigheter och ekocid.
Syftet med listan är att inspirera studenter och beslutsfattare att fundera över vilka jobb som kommer att behövas i framtiden.
– Många kommuner fortsätter tyvärr att investera i dåtiden, exempelvis genom att anlägga ytterligare shoppingcenter eller satsa på lokala flygplatser – för jobbens skull. Det är jobb med bäst-före-datum. Nu är det hög tid att lyfta blicken, bana väg för yrken som bidrar till uppsatta miljö- och klimatmål och skapa framtidstro, säger Emma Sundh, medgrundare till Klimatklubben och Klimatklubben Karlstad i ett pressmeddelande.
Listan har tagits fram av Klimatklubben och Våra barns klimat, där organisationernas medlemmar har fått spåna fram framtidens yrken och kompetenser. En jury med sex framtidsspanare har sedan fått välja ut ett antal yrken de anser är viktiga för framtiden utifrån sina expertkunskaper.
Yrken som tar tillvara på naturens resurser
Längst upp på listan finns yrken som har till uppgift att bevara och ta tillvara naturens resurser på ett hållbart sätt. Några exempel är miljörättsadvokat, odlingskonsult, trädgårdsmästare, trädekonom, skolträdgårdsanläggare, permakulturdesigner.
Andra yrkesgrupper som juryn lyfter fram är delningsstrateger, omsorgsspersonal, bönder, material- och återbruksmäklare, odlingsrådgivare, vatten- och avloppsexperter och hållbara AI-strateger.
– Jag hoppas på att en del av jobben på listan kommer bli verklighet, exempelvis miljörättsadvokat, djur och natur-kommunikatörer samt labbodlare av kött. Våra ekonomier är beroende av produktiva ekosystem. Vi kommer att inse detta allt mer och börja investera i naturkapitalet och i den biologiska mångfalden, säger Eva Alfredsson, KTH och senior rådgivare på tankesmedjan Global Utmaning.
Krävs folkbildning
Med i juryn finns även Pella Thiel, ordförande i End Ecocide Sweden och medgrundare till Omställningsnätverket. Hon menar att det krävs folkbildning för att säkra den kompetens som behövs.
– Folkhögskolorna är snabbrörliga och har stor erfarenhet inom vuxenutveckling och förmåga att svara snabbt på samhällsutmaningar. Vi behöver ett offentligt samtal där vi förutsättningslöst kan utforska olika scenarier samt släppa gamla föreställningar och modeller från efterkrigstiden som inte gäller längre, säger hon.
Listan släpps inför den sista ansökningsdagen till universitet och högskola – den 15 april.