Lokalbefolkningen har drivit en juridisk process mot projektet som pågått ända sedan 2016.

– De började anlägga vägar utan att vi hade fått någon information. Det hölls en konsultation i ett annat område, men inte här, säger Aurelio Mugarte, som tillhör mayafolket, till IPS.

Liksom sina grannar bedriver han jordbruk på en så kallad ejido i San José Tipceh, ett offentligt markområde som kan brukas av lokalbefolkningen.
Ett mexikanskt dotterbolag till det USA-baserade företaget Sun Power står bakom den planerade solkraftsanläggningen, som bland annat skulle innebära att 700 hektar mark måste röjas i ett område vars biologiska mångfald är känslig.

Men lokalbefolkningens juridiska protester har gjort att projektet hittills har stoppats.

Utländska kommersiella intressen

Planerna på anläggningen sjösattes efter att Mexiko 2013 genomfört en reform som innebar att landets energisektor öppnades för både inhemska och utländska kommersiella intressen, medan distributionen skulle skötas av det statliga bolaget CFE.

Det ledde till att upphandlingar genomfördes via auktioner, och företaget bakom den planerade solenergianläggningen var en av vinnarna.

– Reformen påverkade oss genom att företag släpptes in, och gynnades av regeringen. Men jag kan inte se vinsten med förnybar energi om den ska leda till att naturen förstörs, säger Aurelio Mugarte.

Nu har dock president Andrés Manuel López Obrador, som kom till makten i december 2018, lagt fram ett förslag som skulle dra tillbaka delar av den tidigare reformen. Enligt den reviderade lagen ska den framtida elproduktionen främst komma från anläggningar som drivs av det statliga CFE, även om kostnaderna blir högre.

Det skulle innebära att den tidigare öppningen för privata företag skulle dras tillbaka, eftersom el producerad av CFE skulle gynnas. Lagförändringen som nu lagts fram har ännu inte trätt i kraft, men förväntas göra det.

Övervägande fossila bränslen

För närvarande står CFE för ungefär hälften av den el som konsumeras av Mexikos 126 miljoner invånare, medan privata företag står bakom den andra hälften. Nästan tre fjärdedelar kommer från fossila bränslen.

CFE planerar inte heller att satsa på förnybara energikällor, utan favoriserar fossila bränslen, stora vattenkraftverk och kärnkraft.

Ursprungsbefolkningen som bor nära den planerade solenergianläggningen menar att det nya lagförslaget ger dem lite andrum. Men de menar att även det statliga energibolaget CFE, har en historia av att bortse från lokalbefolkningarnas vilja.

– Vi ser inte att förändringen gynnar oss, säger Mugarte.

Även deras lokala energiproduktion kommer från ett kraftvärmeverk som drivs av fossila bränslen.

Enligt det nya förslaget kommer CFE och det statliga oljebolaget Pemex, tillsammans med andra företag, att ansvara för nya energiprojekt i landet.

Flera juridiska processer

Solenergiprojektet i Yucatan är långt ifrån det enda som resulterat i juridiska processer där ursprungsbefolkningar hävdar att reglerna inte har följts. Ett annat exempel gäller delstaten Puebla, där ett företag planerar att bygga ett vattenkraftverk som bland annat ska förse det mexikanska dotterbolaget till varuhusjätten Walmart, med el.

Projektet har dock hittills stoppats av juridiska processer drivna av lokalbefolkningen som motsätter sig de två enorma dammar som planeras.

José Galindo är medlem av urfolket Totonaco och bor i en by med 4000 invånare i Puebla. Han berättar för IPS över telefon att han ser vissa vinster med det nya lagförslaget, då det låter kontrollen över energin stanna inom landet, i motsatts till när det var privatiserat.

– Men det är ändå oroande. De (CFE) vill fortsätta hantera olja och de vill att fler vattenkraftdammar ska byggas, vilket kommer att fortsätta förstöra vattendragen, säger han.  

Sedan 2018 har lokalbefolkningar genom liknande åtgärder lyckats stoppa flera andra satsningar på förnybar energi i Yucatan.

Efterfrågar medbestämmande

När stora satsningar ska genomföras krävs det först att samtal genomförs med berörda ursprungsbefolkningar. Men kritiker menar att dessa konsultationer ofta blir till rena formaliteter, eftersom planerna redan slagits fast.

– Det var ett samråd på låtsas, och regeringen spelade med i det. De informerade aldrig oss om projektet, säger José Galindo.

Före godkännandet av lagändringarna i elsystemets privatisering, efterfrågade 14 organisationer som företräder urfolk att de skulle få delta i beslutsprocessen runt förnybara satsningar.

De lyfte även behovet för ”en ny modell för en social och demokratisk energiomställning, utan inblandning av stora multinationella och privata megaprojekt”.

José Galindo hoppas att planerna på vattenkraftverket ska avbrytas:

– Det är viktigt, eftersom det bryter mot så många olika rättigheter. Jag önskar att varje stad kunde ha och kontrollera sin egen energiförsörjning, säger han.