Låginkomsttagare drabbas enligt flera studier hårdare av coronaviruset, bland annat eftersom de har svårare att isolera sig både hemma och på jobbet. Hårdare restriktioner för alla yrkesgrupper hade kunnat förebygga ojämlikheten, fastslår en ny rapport.
– En nedstängning eller eventuellt hårdare restriktioner hade kunnat ge bättre möjligheter för olika yrkesgrupper att isolera sig. Inkomstskillnader ska inte avgöra tillgång till god hälsa, säger Nazem Tahvilzadeh, statsvetare och författare till en ny rapport i Delegationen mot segregations artikelserie om pandemin vid Malmö universitet i ett pressmeddelande.
Han menar att pandemin indirekt kommer att påverka segregationen, genom att den kommer att leda till färre välfärdsreformer och ökad stigmatisering av utsatta områden.
– Pandemin kommer troligen leda till en ekonomisk kris. Det har inte hänt än – men det är väldigt skakigt i ekonomin, särskilt arbetslösheten. Staten har rullat ut rekordstora åtgärdspaket som är många gånger större än paketen vid krisen 2008. Det som händer är att staten tömmer sin kassa.
Politiska reaktioner kan stigmatisera
Den svenska hälsan var redan innan pandemin ojämlik och beroende av individers socioekonomiska position, yrke och utbildning, enligt Jämlikhetskommissionen. Högutbildade i Sverige förväntas till exempel leva längre än lågutbildade.
Den pågående pandemin och de kriser som denna riskerar att utlösa kan orsaka politiska reaktioner som ytterligare stigmatiserar vissa bostadsområden som orsaker till och nav för samhällsproblem, menar Nazem Tahvilzadeh.
”Det är därför särskilt viktigt att i kölvattnet av covid-19-pandemin beakta att befintliga ojämlikheter riskerar att förstärkas och att detta kommer att ha direkta och indirekta konsekvenser för olika grupper utifrån bostadsort, inkomster och position i samhället”, skriver han i sin avhandling.
