Under våren har den internationella rörelsen för naturens rättigheter anordnat flera tribunaler för att uppmärksamma olika akvatiska ekosystems rättigheter. Först ut i tribunalen var franska Guyana som i över trettio år drabbats hårt av illegal jakt på guld. Bland annat har 1330 kilometer vattenvägar förgiftats av kvicksilverföroreningar, som hotar vattnets hälsa, den biologiska mångfalden och Wayana-folkets levnadsvillkor.

"Sveriges miljölagstiftning räcker inte till"

På liknande sätt som Guyanas vattenvägar förstörs hotas flera andra akvatiska ekosystem av människans exploateringar. Ett är Vättern, som LFT har skrivit om tidigare och som är i fokus för lördagens internationella tribunal. Vättern är en av norra Europas största dricksvattentäkter och har under flera årtionden beskjutits av militär som testar vapen och ammunition. Norr om sjön, i Askersund, finns en zinkgruva som läcker tungmetaller och vid Norra Kärr, på gränsen mellan Småland och Östergötland, planeras gruvbrytning av sällsynta mineraler.

– Sveriges miljölagstiftning anses ofta ligga i framkant, men Vättern visar att den inte alls räcker till. Tvärtom, den tillåter att sjön tar skada. Det är därför vi behöver förändra lagstiftningens perspektiv på naturen, säger Mariam Karlsson Kanyama, jurist i offentlig förvaltning och som engagerat sig i föreningen Swedish Earth Rights Lawyers, SERL.

Istället för att miljölagstiftningen utgår från ett antropocentriskt perspektiv där naturen är ett objekt som människan kan nyttja, vill förespråkare för naturens rättigheter att juridiken antar ett ekocentriskt perspektiv och ser naturen som ett juridiskt subjekt med egna rättigheter.

– Naturens rättigheter formulerar en helt annan relation mellan människan och naturen än den vi lever med idag, säger Mariam Karlsson Kanyama.

Vittnesmål och förslag på åtgärder

Lördagens internationella tribunal utförs som en ”påhittad” rättegång och har ingen bindande jurisdiktion. Fokus ligger på den skada som åsamkas Vättern och det kommer till exempel inte vara någon part som pläderar för varför till exempel militären ges tillstånd att provskjuta. Under tribunalen framförs vittnesmål och yrkanden, förslag på åtgärder, hur Vättern kan räddas. De här yrkandena kommer sedan tribunalen ta ställning till.

– Framförallt ger tribunalen möjlighet för lokalt engagerade människor att få sina röster hörda.

Till exempel kommer Carina Gustavsson, som länge arbetat för Vätterns rättigheter vara en av dem som framför vittnesmål om vad som händer med Vättern och sak-kunnig Eva-Charlotta Helsdotter, Uppsala Universitet, redogör för de föroreningar som drabbar sjön.

Ett förändrat synsätt

Den som ansvarar för att presentera fallet Vättern är Pia Björstrand, advokat och medlem i SERL. Mariam Carlsson Kanyama bistår som juridisk expert inom naturens rättigheter. Tribunalen består av den svenska riksdagsledamoten Rebecka Le Moine, Miljöpartiet, Cormac Cullinan, advokat och författare, Lisa Mead, advokat och grundare av Earth Law Alliance, för att nämna några.

Kommer inte människors behov av rent dricksvatten till slut bli det som avgör Vätterns framtid, inte sjöns egna behov? 

– Det behövs ett förändrat synsätt på naturen och där är rörelsen för naturens rättigheter avgörande. Samtidigt måste vi komma ihåg att det inte finns någon motsättning mellan människors och naturens rättigheter.

Mariam Karlsson Kanyama berättar att rörelsens tankegångar i stor utsträckning kommer från urfolkens kulturer som sedan översatts och implementerats i olika lagar (se faktaruta).

– Rörelsens ursprung måste alltid vara närvarande, särskilt i relation till de diskussioner om ekofascism som pågår inom miljörörelsen idag. Mänskliga rättigheter kan aldrig separeras från naturens rättigheter. Det är samma kamp, säger Mariam Karlsson Kanyama.

Läs även:

De tar strid för Vätterns rättigheter