Jordbruksverket kompletterar nu sitt förslag till regeringens plan för jordbrukspolitiken från 2023, och föreslår ettåriga miljöersättningar, så kallade eco-schemes.
”Vi bedömer att förslagen ger positiva miljöeffekter, främjar livsmedelsstrategins mål och ger möjligheter att införa politiken så att lantbrukarna får stödpengarna i tid”, skriver Jordbruksverket.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) reformeras vart sjunde år. Den nya reformperioden kommer att starta 2023 och just nu pågår ett arbete inom EU, nationellt i Sverige och på Jordbruksverket för att förbereda inför den nya perioden.
Jordbruksverkets förslag innebär att jordbrukare efter 2023 får ettåriga miljöersättningar för ekologisk produktion, fånggrödor, mellangrödor och vårbearbetning. Även blommande slättbygd med komplettering av blommande kantzoner i skogsbygd ska ge ersättning.
– Vi tycker att vårt förslag är en realistisk avvägning mellan att höja miljö- och klimatambitionen i jordbrukspolitiken och att det värnar om en rimlig omställning för företagen inklusive förutsättningar att kunna betala ut stöden i tid, säger Andreas Mattisson, biträdande chef för jordbruk och analysavdelningen på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Gårdsstödet sänks
En effekt av förslaget blir att gårdsstödet kommer att sänkas med 20 procent till förmån för de ettåriga miljöersättningarna. Det kan få konsekvenser för lönsamheten i jordbruket, inte minst i skogsbygder och Norrland, menar Jordbruksverket. Men det finns även möjligheter att kompensera för de sänkta stöden.
”I den mån förändringarna i jordbrukspolitiken missgynnar skogs- och mellanbygder i förhållande till jordbruket i slättbygder menar vi att alternativet är att höja kompensationsstödet, det stöd som kompenserar för naturgivna nackdelar i skogs- och mellanbygder. Även en höjning av betesmarksstödet ingår i förslaget för naturbetesmarker som till stor del finns i skogs- och mellanbygder”, skriver de.
