Jorge Maria Londoño har följt diskussionen i Facebookgruppen och betonar att många har blivit väldigt ledsna av den och har mått dåligt i veckor, särskilt personer som utsätts för rasism. För dem är det här inte teoretiskt intressanta frågor, utan det handlar om deras kroppar.

– Om man inte har utsatts för rasism har man sällan något personligt att förlora på ett samtal om det. Men om man har blivit utsatt för rasism hela sitt liv, då är det jättetufft. Man går in med hela sin kropp som berättelse och har jättemycket att förlora.

"Jag vill inte hålla handen med nazister"

Jorge Maria Londoño ger som exempel att när en person med erfarenhet av rasism skriver att ”jag tror att rasism finns och att det inte är bra att inkludera rasister”, och får till svar att ”du har fel, nu är det du som exkluderar”, då är det väldigt jobbigt.

Frågan i den ursprungliga krönikan var om det går att inkludera den som vill exkludera. Texten handlade bland annat om att den högerextrema kanalen Exakt24 fått tillstånd att göra en video om omställningsfestivalen Hylla myllan.
– När man vill inkludera nazister tar man väldigt stark ställning kring vilka man vill nå. Utan att linda in det: nazism är dåligt! Min reaktion är att debatten om vi ska inkludera nazister eller inte har ett jättelätt svar. Så klart nej – de vill döda mig! Om någon vill döda någon i vår rörelse på grund av deras hudfärg måste den vara en fiende till vår rörelse, inte en vän.

En syn på Sverige som ett av världens mest jämlika länder kan göra det svårt att prata om makt och rasism eller att ens se att det finns ett problem, enligt Jorge Maria Londoño.

– När man inte förstår och har gjort en analys är det lätt att säga ”kumbaya” och ”nu ska vi hålla varandra i hand”. Men jag vill inte hålla handen med nazister. De vill bokstavligt talat döda mig. Jag får dödshot hela tiden. Det är så absurt. Varför vill vi ha någon som vill döda oss i vår rörelse?

"Handlingarna krockar med värderingarna"

Samtidigt har Jorge Maria Londoño tilltro till att människor som engagerar sig i omställning har sunda värderingar i grunden. Just därför blir det tufft för dem att höra att något som de sagt eller gjort kanske var rasistiskt. Deras handlingar krockar med deras värderingar. I det läget finns det olika alternativ, menar hen. De kan rationalisera och argumentera emot, eller så kan de reflektera, försöka se vilka föreställningar som ledde till beteendet och se om de vill agera annorlunda nästa gång. Men det är ingen lätt process.

– Om vi pratar normkritik och maktförhållanden är det vanligt att människor blir förvånade över saker som sägs. Men alla människor som har behövt analysera makt har gjort denna resa, att världen inte alls var som vi trodde.

Jorge Maria Londoño har till exempel ett könsneutralt pronomen och förstår att det inte är lätt att använda för människor som har levt hela sitt liv i ett tvåkönssystem.

– Det är inte för att människor är transfobiska. Med rasism är det samma sak. Har du levt i ett system som har gett dig fördelar hela ditt liv, då kommer det att bli en krock som är jobbig. Jag ser liknande strukturer när män lär sig om jämställdhet. Jag tror att det tar lika lång tid att avlära sig ett system som det gjorde att lära sig det.

"Finns inget mellanläge"

Jorge Maria Londoño konstaterar att omställningsrörelsen i Sverige har en brist på mångfald. Hen betonar att det krävs aktiv handling för att förändra det.

– Antingen inkluderar vi människor som utsätts för rasism eller så exkluderar vi, det finns inget mellanläge. Om jag kommer fram till att den här rörelsen är extremt homogen, vad kan jag göra för att förändra det? Vad måste vi göra för att sluta exkludera?

En del av svaret kan vara fortbildning. Några tips finns i faktarutan. Det kan också handla om perspektivskiften. Jorge Maria Londoño påpekar att omställning är ett svar på problem som framför allt har orsakats av kolonialmakter och rika länder i Europa, Nordamerika och Oceanien, det så kallade Globala nord.

– När man ödmjukt ser problemet på det sättet förstår man att man kanske inte ska sitta i förarsätet. Om man har haft sönder någons vas kanske man ska lyssna på hur den vill att man ska göra, inte säga ”så här har jag alltid gjort, nu gör vi på mitt sätt”.

Kan lära oss av urfolkens kamp

Istället kan det Globala nord lära sig av exempelvis urfolk, lokalsamhällen i det Globala syd som jobbar med omställning och andra som redan lever på hållbara sätt. Mycket inspiration kan också komma ifrån andra rörelser. Ett exempel är olika kamper för mark eller vatten i Sydamerika, som främst förs av urfolk eller lantbrukare. För dem är det ofta självklart att koppla ihop miljöfrågor med exempelvis urfolksrättigheter, jämställdhet, antirasism och klassperspektiv, berättar Jorge Maria Londoño.

20 procent av befolkningen röstar på Sverigedemokraterna – hur hanterar vi det i omställningsrörelsen?

– Det är väldigt förenklat att säga att 20 procent av befolkningen är problemet. Det svåra är att vi alla är en del av ett rasistiskt system där vi åtnjuter fördelar. I Sverige är vi 100 procent rasister, men några av oss försöker att kompensera för maktförhållandena. Vi kallar oss antirasister. Den organiserade rasismen växer. Vi ska organisera oss mot den.