Den europeiska ytterhögern organiserar sig i dag mer i nätverk snarare än medlemsorganisationer och fokus läggs i större utsträckning på internationella frågor. Det är två av slutsatserna från en undersökning från sex europeiska länder.
I en ny rapport, State of hate – far right extremism in Europe, har den svenska stiftelsen Expo undersökt hur den europeiska extremhögern har utvecklats under det senaste året. I arbetet har även den brittiska organisationen Hope not Hate och Amadeu Antonio Stiftung i Tyskland deltagit.
Traditionellt engagerar sig ytterhögerns aktivister i lokala eller nationella frågor. Men rapporten visar på en ökad internationalisering och att frågorna alltmer placeras i en större kontinental eller global kontext.
– Dagens extremhöger är en transnationell rörelse som organiserar sina aktivister i nätverk snarare än medlemsorganisationer. Om vi ska kunna motverka dem behöver vi tänka bortom politiska partier, formella organisationer och nationsgränser. Det här är ett första steg i det arbetet, säger Daniel Poohl, vd på stiftelsen Expo, i ett pressmeddelande.
Fler konspirationsteorier
Till grund för rapporten är en opinionsundersökning, där totalt 12 000 personer i sex länder tillfrågades, däribland Sverige, visar bland annat på en utbredd fientlighet mot minoriteter. Sverige var det land där lägst andel svarade att de hade en mycket eller ganska negativ syn på invandrare (28 procent).
Däremot sticker Sverige ut som ett av de länder där synen på muslimer är som mest negativ. Nästan hälften av de svarande (47 procent) svarade att de har en mycket eller ganska negativ syn på muslimer.
Rapporten visar också på en ökad spridning av konspirationsteorier under coronapandemin.
