Radar

”Kylan är ju livsfarlig för människor”

Pandemin stänger samhället medan kylan gör det tuffare att sakna tak över huvudet.

Pandemin har slagit hårt mot en redan utsatt grupp — de hemlösa.
Vinterkylan gör tillvaron ännu mer komplicerad.

– Det finns en oro hos alla aktörer som jobbar med frågan: Kommer vi att lösa det? frågar sig Patrick Hansén på Räddningsmissionen i Göteborg.

Inne på Stockholms stadsmissions Bocenter är det varmt. Hemlöse Jens är ofta här redan när dagverksamhet öppnar klockan 8, äter frukost och lunch innan han rör sig vidare mot en kvällsöppen verksamhet som stänger klockan 20.

Vintertid består livet av tolv timmars värme per dag. Och tolv timmars kyla.

– På natten löser jag värmen genom att sätta mig på pendeltåget eller Uppsalabussen. Valmöjligheterna är inte så stora på vintern. Som max blir det två timmars sammanhängande sömn så man är konstant hängig, säger Jens.
Det här livet är mycket tuffare vintertid.

Viruset tycker han sig inte ha märkt så mycket av. Det har däremot Stockholms stadsmission. Trycket på verksamheterna har ökat och nyinskrivningarna har blivit fler.

– Pandemin påverkar förstås hela samhället, men när du lever på gatan innebär nedstängning att de kontaktytor du haft tidigare försvinner. Rekommendationen är att inte vara ute, men ute är deras hem, säger Stina Kelly von Essen, socialchef på Stockholms stadsmission.

Virus och vinter

Nu sammanfaller virusrestriktioner med bister vinterkyla. Det komplicerar insatserna, säger Stina Kelly von Essen. Men gör dem också mer angelägna.

– Det är viktigare än någonsin att vi håller öppet. Vi har ställt om och utökat våra öppettider för att kunna sprida ut antalet som är inne samtidigt. Det är en balansgång, men vi spritar och vädrar och tack och lov har vi inte sett någon smittspridning i våra verksamheter.

I Malmö bedriver Svenska kyrkan i samarbete med andra ideella organisationer verksamheter för stadens hemlösa. Diakonen Ninni Smedberg poängterar att det ”alltid är skitjobbigt” att vara hemlös, men tillägger att minusgrader och pandemi är en olycklig kombination.

– De blir ju dubbelt straffade. Myndigheterna säger stanna hemma, men de har ju inget hem att gå till. Det blir ju extra problematiskt om det svinkallt och man aldrig får vila för kroppen.

Ökat samarbete

Svenska kyrkan försöker möta behovet genom ökat samarbete med andra frivilligaktörer.

– Vi försöker hålla kyrkorna öppna. I Mariakyrkan finns det frukost varje morgon, utom på helgen, men det får inte vara fler än åtta personer där heller, säger Ninni Smedberg.

I Göteborg har Patrick Hansén, verksamhetschef för hemlöshet på Räddningsmissionen, samma uppfattning om utmaningarna.

– Det finns en oro hos alla aktörer som jobbar med frågan: Kommer vi att lösa det? Det härbärge jag ansvarar för öppnar exempelvis upp extra platser. Kylan är ju livsfarlig för människor. Vi ser att många behöver ta igen sig i våra kaféer, för att de har vandrat hela natten och inte har haft någonstans att ta vägen, säger han.

Långsiktiga lösningar

Samtidigt efterlyser Räddningsmissionen mer långsiktiga lösningar, bortom den akuta krisen. Pandemin kommer förhoppningsvis att passera. Men vintern återkommer, som Patrick Hansén påpekar, faktiskt varje år.

– När kylan slår till blir det så oerhört synligt. Det är då vi kommer ihåg människorna. Men de hemlösa påverkas 365 dagar om året, säger han.

– Vi ska inte förledas att tro att hemlöshet är ett naturtillstånd, det finns länder som har kommit till rätta med problematiken. Det här är ingen stridsfråga inom politiken, bara en bortprioriterad fråga.

Hemlöshet

Socialstyrelsen kartlägger vart sjätte år hemlösheten i Sverige. I den senaste kartläggningen, från 2017, uppskattade myndigheten antalet hemlösa i landet till drygt 33 000 personer.

Den siffran inkluderar personer i akut hemlöshet, personer som saknar boende efter institutionsvistelse, personer som bor inom den sekundära bostadsmarknaden och personer som bor kortsiktigt hos familj, släkt eller vänner.

Socialstyrelsen betonar att uppskattningen ska ”betraktas som ett minimum”. Dels för att papperslösa inte ingår i statistiken, dels för att vissa kommuner inte velat delta i kartläggningen.

Antalet som befinner sig i så kallat akut hemlöshet ‒ som sover utomhus eller på akutboenden och härbärgen ‒ uppskattades till närmare 6 000 personer, en ökning med knappt 1 500 jämfört med sex år tidigare.

Hälften av alla hemlösa har varit i någon form av hemlöshet i ett år eller längre. En av tio har varit hemlös i över tio år.

Källa: Socialstyrelsen

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV