– Det här är väldigt olyckligt, inte bara för ungdomarna utan också för kommunerna som verkligen behöver deras arbetskraft. Att inte ta tillvara på de här ungdomarna som redan är inne i systemet är rent slöseri, säger Kinna Skoglund från Arbetskraftsförmedlingen Redo, som förmedlar jobb mellan nyanlända och arbetsgivare.

Sammanlagt satsar regeringen 3,3 miljarder kronor på äldreomsorgslyftet under 2021.

Pengarna ska ge kommunerna möjlighet att ge dem som jobbar extra eller har visstidsanställningar, men som saknar rätt utbildning, kompetensutveckling. Syftet är att öka antalet heltids- och tillsvidareanställningar inom äldreomsorgen samtidigt som också kvaliteten ökar.

– Det är den största nationella satsningen på svensk äldreomsorg någonsin, sa statsminister Stefan Löfven när regeringen och samarbetspartierna i höstas presenterade äldreomsorgslyftet tillsammans med andra satsningar på välfärden.

”Genom att satsa på kompetensstärkande insatser för personalen höjs kvaliteten så att äldre och deras anhöriga ska kunna känna ökad trygghet”, skriver regeringen i ett pressmeddelande ifrån mitten av januari.

"Jag känner att jag behövs"

En av dem som redan hunnit söka och få äldreomsorgslyftet är Javid Husseini, 20 år. I en intervju på Redos hemsida säger han: ”Jag hade aldrig trott att det skulle hända! Att jag skulle kunna få ett fast jobb inom vården!”

Han jobbade extra inom hemtjänsten, och hörde talas om äldreomsorgslyftet genom sin gode man. I intervjun berättar Javid att han omedelbart hörde av sig till sin chef, som ännu inte fått information om lyftet. Han letade vidare, ringde olika instanser och fick till slut napp.

Nu utbildar han sig till vårdbiträde, för att senare komplettera studierna så att han blir undersköterska. Rent konkret innebär anställningen att han numer har ett förstahandskontrakt, fast jobb, körkort – och kanske viktigast av allt, att han slipper utvisning.

”Det känns så bra att kunna göra något som en medmänniska blir glad av. Ofta säger de äldre att de inte vill att jag ska gå, många är så ensamma. Jag känner att jag behövs”, säger han.

Anställningen livsavgörande

Men många missar informationen kring äldreomsorgslyftet, enligt Kinna Skoglund. Hon upplever att förvirringen är stor ute i landet om hur pengarna kan användas. Vissa kommuner har tackat nej till dem, och många har inte förstått att de kan användas för att så kallade NGL-ungdomar (ungdom som har uppehållstillstånd genom Nya Gymnasielagen) ska få vidareutbildning.

Många av dessa ungdomar har jobbat länge inom äldreomsorgen men har bara hittat timanställningar. För att få stanna i Sverige krävs det enligt nuvarande lagstiftningen att de inom ett halvår efter utbildningen får ett fast jobb, eller ett jobb som varar i minst två år från den dagen då Migrationsverket tar beslutet.

– Dessa ungdomar har varit i Sverige i flera år, talar bra svenska, är väl integrerade och har som mål att bli fast anställda och satsa långsiktigt på yrket. För dem kan en tjänst inom äldreomsorgslyftet vara livsavgörande. Men istället för att välja dem letar vissa kommuner upp nya personer som passar för lyftet.

Förvirringen, menar hon, beror på att Migrationsverkets handläggare i vissa fall sagt att dessa tjänster inte kommer att godkännas för att få stanna i landet efter NGL, eftersom de tror att tjänster inom äldreomsorgslyftet kommer att räknas som subventionerade (tjänster subventionerade med pengar från arbetsförmedlingen).

Detta är ett missförstånd, enligt Kinna Skoglund, eftersom Statsrådsberedningen tydligt sagt att anställningarna inom äldreomsorgslyftet inte ska betraktas som subventionerade.

– Men förvirringen ute bland kommuner och organisationer i landet är stor eftersom Migrationsverket sagt det och det därmed har spridits en felaktig bild av att de här pengarna inte kommer att kunna användas för den här gruppen.

Alla förlorar

Kinna Skoglund har bland annat pratat med en enhetschef på ett äldreboende i Göteborg, där de haft flera NGL-ungdomar som länge haft timvikariat, men fått information om att äldreomsorgslyftet inte fungerade för dem.

Kiruna är ett annat exempel där kommunen sa nej till att ge fast anställning till NGL-ungdomar som arbetat inom kommunal äldreomsorg i flera år.  

– Många kommuner känner inte till äldreomsorgslyftet, fast de har fått mycket pengar. Alla förlorar på det, inte bara ungdomarna, utan också kommunerna som ofta har jättestora behov och kanske problem att attrahera ny arbetskraft.

När Redo har varit i kontakt med Migrationsverkets rättsenhet har de fått olika svar om hur den felaktig informationen kunnat spridas.

– De har sagt allt ifrån att de inte har fått någon information om att det går att använda dessa pengar, till att det inte ska vara något problem och att enskilda handläggare får avgöra saken. Men stadsrådskansliets beslut skickas ju till alla berörda myndigheter, så de kan inte ha missat det.

Vårdutbildade söker städjobb

Ett annat problem, menar Kinna Skoglund, är att det redan finns många ungdomar som är färdigutbildade undersköterskor men inte får jobb, trots det stora behovet.

– Kommunerna säger att de har anställningsstopp och därför inte kan erbjuda ungdomarna den anställning som krävs för att de ska få uppehållstillstånd.

– Det här är ett problem för alla kommuner och därför något SKR (Sveriges kommuner och regioner) borde försöka lösa. Det finns tusentals vårdutbildade som vill jobba men som inte får fast anställning och därför istället får leta städjobb eller ta anställning på McDonalds. I många fall hittar de inte några jobb alls som gör att de får stanna och blir då utvisade.