När vinden blåser tvärs över Kaggfjärden för den med sig brandröken hem till Fredrik Möller och hans hästar.

– Situationen är ohållbar. Jag kan sätta mig i bilen och åka härifrån, men alla kan inte det. Vissa av oss är tvungna att arbeta i röken en hel dag och mår jättedåligt. Ögon och luftrör blir irriterade direkt.

Just nu pågår släckningsarbete av branden, som brandförsvaret beräknar kommer ta minst åtta veckor.

Går långt tillbaka

Fredrik Möller har bott på sin gård i 30 år och har följt alla turer kring Botkyrka kommuns hantering av soptippen.

– Den här miljöskandalen är inget som började med branden innan jul. Den går tillbaka mycket längre i tiden, det är många år av bedrövelse, säger Fredrik Möller och berättar att han engagerat sig i minst tio år för att få reda på varför kommunen tillåter miljöfarliga tippar i området.

– Andra kommuner verkar ju kunna tacka nej till sådana här sopberg, men vi som bor här blir långsiktigt exponerade av de här gifterna och vill veta hur illa ställt det är.

Kan leda till cancer

Enligt Naturvårdsverket är de långsiktiga miljöeffekterna av branden uppenbara eftersom avfallsbränder innebär att miljöfarliga och långlivade dioxiner hamnar i naturen.

– Det vi kan säga utan att mäta är att det alltid bildas dioxiner vid sådana här bränder, att de är väldigt giftiga att andas in och att det blir skada när de hamnar i miljön och i vattnet. De kommer finnas kvar länge i miljön, säger Siiri Latvala, handläggare på Naturvårdsverkets miljögiftsenhet.

På sikt leder utsläpp av dioxiner till ohälsa för människor och djur.

– Hos människor stör dioxinerna nervsystemen, med jätteallvarliga effekter, till exempel cancer. I miljön stör dioxiner till exempel djurens reproduktionsförmåga, de får helt enkelt svårare att fortplanta sig.

Hur påverkar dioxiner betande djur?

– När de här partiklarna kommer ner på marken kan djuren absolut få i sig dioxin i det gräs de äter. Dioxinerna kan även påträffas i kornas mjölk eftersom dioxinerna är fettlösliga. Och här kan det bli väldigt höga halter, särskilt om branden blir långvarig, då kan jag tänka mig att det skulle kunna bli effekter, säger Siiri Latvala som med effekter till exempel menar att dioxinerna kontaminerar mjölken och i värsta fall uppnår nivåer som är skadliga för människor.

"Får absolut inte gå till på det här sättet"

Vad gäller den pågående branden i Kagghamra tycker Siiri Latvala att den är allvarlig på flera sätt.

– Eftersom vi inte vet vad för material som brinner så kan vi inte heller veta exakt vilka gifter som släpps ut. Det får absolut inte gå till på det här sättet, det här är ett typexempel på hur avfall inte ska hanteras, säger Siiri Latvala.

Den som förorenar ska ombesörja att undanröja den förorening som uppstått till följd av verksamheten. En ansvarsutredning kommer att ligga till grund för det, uppger Carina Molin, kommunens samhällsbyggnadsdirektör och hänvisa till miljöbalken, kapitel 10, som säger att ansvaret nu ligger hos markägaren eftersom återvinningsbolaget gått i konkurs. Kommunen återkommer med argumentet att det är ”polluter pay”-principen som gäller.

Vad säger ni till boende i kommunen om det blir så att kommunen tvingas betala saneringsnotan?

– Kommunens inriktning är att det i första hand är verksamhetsutövaren och i andra hand markägaren som ska ansvara för att undanröja de föroreningar som verksamheten orsakat, uppger Carina Molin, som hänvisar återigen till miljöbalken, kapitel 10.

Naturviktigt område

Hela området runt Kaggfjärden är klassat som ett naturviktigt område och Fredrik Möller berättar att det i närheten av det brinnande sopberget finns två högproduktiva havsöringsåar och en bit ut i Kaggfjärden ligger en gäddfabrik. Här har tid och pengar investerats för att skapa gynnsamma miljöer för havsöringar och gäddor att fortplanta sig.

– Miljöfarliga utsläpp skadar verkligen hela det ekologiska systemet. Vi i Sverige försöker ta vårt ansvar och göra rätt, till exempel genom sopsortering och byta till grön el. Mycket energi läggs på att konsumenterna ska agera rätt och riktigt i miljöfrågor, men 100 000 ton byggavfall har man inte koll på. Det blir så motsägelsefullt och det stör mig verkligen, säger Fredrik Möller, som tycker att ansvaret faller tungt på både kommunen och markägaren som gav tillstånd åt det numer konkursade sophanteringsföretaget, vars vd är misstänkt för grova miljöbrott på flera platser runt om i Sverige.

– Jag vill att markägaren ska ta sitt ansvar, men det kommer aldrig att hända så jag tror det blir vi skattebetalare som i slutändan kommer betala notan med sanering, men också för all framtid i form av förgiftade vatten och jordar. Det är därför som jag är så engagerad, säger Fredrik Möller.